"ESK måste våga vinna i superettan"

KRÖNIKA. Hur kommer det sig att ESK ligger så långt ner i superettan? För drygt en månad sedan satt jag och funderade på det efter ESK:s imponerande bortaseger i kvartsfinalen mot IFK Norrköping.Och samma fråga dök upp i skallen nu, efter ESK:s förlust mot IFK Göteborg.

Carl Göransson - reporter

Carl Göransson - reporter

Foto:

Uppsala2008-08-28 22:57
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Inte för att ESK på något sätt var riktigt nära att skicka ut regerande svenska mästarna ur cupen. Men i ESK fanns energi, spelglädje och mod, och det fick hemmapubliken att trots 0-3 gå hem ganska nöjda från Enavallen.
Jag letar efter orden, men hittar inget bättre än småpiggt. Ja, ESK spelade tamejsjutton småpiggt mot IFK.
Men de där riktigt vassa chanserna lyckades man inte skapa, det hade krävts lite mer välriktade volleyskott från Vitalij Gussev och Daniel Olsson för att få den här cupsemin riktigt dramatisk.

Klart är att ESK i cupen är en sak, ESK i superettan en annan.
Visserligen blev det tre insläppta mål till slut, men det stod ändå 0-1 när bara två minuter återstod av matchen.
Det finns kvaliteter i årets ESK, tillräckligt för att ordna kontraktet i höst.
Men då gäller det att ESK kan ta med sig energin och spelglädjen in i superettaspurten - och vågar vinna och inte är rädda för att förlora. Precis som man har gjort när man har stött på allsvenskt motstånd i cupen.
Nio matcher återstår för ESK, som bland annat har alla andra lag på placeringarna 11-16 kvar att möta.
Det spelprogrammet bör också tala för ESK.

Men några små slängar av ESK:s superettansyndrom fick vi se också mot IFK Göteborg. Som när Pontus Wernbloom nästan kunde ha promenerat in med bollen över mållinjen när han gjorde 1-0.
- Lite för billigt mål, konstaterade Jesper Blomqvist helt riktigt.
ESK:s konto över billiga insläppta mål måste i år vara övertrasserat för länge sedan.
Nog coachade Per-Åke Swärdh ESK lite väl fegt från sidlinjen? Anfallsinhopparen Mats Lundin kom in sent, och när han gjorde det så var det istället för offensive Vitalij Gussev.
Det hade inte skadat med lite offensivare coachning - för med 0-1 på resultattavlan fanns ju absolut ingenting att förlora för ESK.
Visst, svenska cupen är på många sätt svensk fotbolls stora sorgebarn. Och visst, ESK:s spel har inte direkt flörtat vilt med sin hemmapublik i år.
Men ändå: 1 829 åskådare i en cupsemifinal hemma mot de regerande svenska mästarna kan omöjligt vara godkänt. Som jämförelse kom på onsdagskvällen 3 439 åskådare för att se matchen mellan Västerås SK och Brage - i division I.
Enköping må vara Sveriges närmaste stad - men det är ingen fotbollsstad.

Till sist: Jesper Blomqvist är dubbelt så gammal som IFK Göteborgs superlöfte Robin Söder.
Men vänsterbacken Blomqvist visade än en gång att han kan än.
Trots att "änglarna" på läktaren inte var särskilt änglalika och gjorde allt för att få ESK:s nummer 34 ur balans. "Jesper Blomqvist är en hora" och "Vi hatar Jesper, olé, olé, olé" var bara några av paradnumren på den konstruktiva bortaklackens repertoar i andra halvlek.
Fyndigt.
Läs mer om