Gör slut med vänner - och slipp skuldkänslor
Som student träffar man nya vänner och borde va modig nog att göra slut med de gamla man inte har tid med, skriver Zhinous Nowrouzi.
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
En plats där man alltid stöter på vänner från förr är inne på krogarnas tjejtoaletter. För några veckor sedan träffade jag två tidigare nära vänner, som nu bara var bekanta. Vi hälsade, log sött och småpratade om "vad vi gör nuförtiden". Så som man alltid gör. Från ingenstans undrade den ena tjejen om jag hade fått hennes "flera" sms, som i min inkorg bara hade varit ett. (En typisk kommentar för att ge mig skuldkänslor, fastslog jag i efterhand.) Då sms:et, som hon så prompt ville påminna mig om, nått min inkorg hade inte jag ens kvar hennes nummer.
Jag ville bara gå under jorden. Hellre det än att tala om att jag, i själva verket, inte prioriterat att ha henne som en vän i vardagen. Det som var ännu värre var att jag inte heller hade tagit mig tiden att spara numret på nytt. Det som slank ur mig - med rougeborsten i högsta hugg - var att jag hade fått en ny mobil. Nummer försvinner ju så lätt. Jag var ledsen över att jag inte hade svarat, men hade haft mycket för mig, sade jag. Detta var inte på något vis en lögn. Men som nämnt handlar allt om att prioritera.
Förr ansåg jag att man kunde skylla på att tiden inte räckte till. Det tycker jag inte längre. De vänner som jag verkligen bryr mig om har jag lärt mig att hålla fast vid. Jag har slagit en pling bara för att kolla läget, skickat ett sms för att bli uppdaterad eller också har vi träffats för en stunds fika. Jag har blivit en sådan som är rätt så nöjd med sin nuvarande umgängeskrets. Och ogärna vill bli av med den.
Att man inte längre orkar eller vill ha kontakt med alla gamla vänner, betyder inte att man inte en gång i tiden har uppskattat vänskapen. För mig har det snarare berott på att man har glidit ifrån varandra. Kanske har man hamnat i olika stadier i livet, som det så fint heter, eller också så har de nya studentkompisarna tagit deras plats. Vissa gånger önskar jag att kontakten än i dag hade funnits, men jag har insett att om engagemanget inte längre existerar - då bör inte vänskapen göra det heller.
Alltså borde man sätta punkt. Göra slut med vänner, och slippa skuldkänslor för att man inte har hört av sig. Tala om att vänskapen som en gång funnits varit underbar, men att man helt enkelt har funnit nya vänner som passar bättre ihop med ens livsstil. Jag skulle inte - om jag vågat vara så ärlig som jag velat - ha behövt stå där framför speglarna inne på tjejtoaletten och bortförklarat mig.
Helst av allt hade jag den gången bara gjort slut. Och inte försökt förfina den verklighet vi lever i.