Hammarby och AIK vinner finalerna
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men det är också grymt svårt att vinna tre SM-finaler i rad. Grymt svårt.
Faktum är att det bara har hänt att ett lag har vunnit tre eller fler finaler i rad fyra gånger sedan 1907.
IFK Uppsala vann fyra finaler i rad mellan åren 1919—1913, sedan byggde samma tidiga dominanter på en fin svit med sex SM-guld mellan åren 1915—1920.
IK Göta vann tre finaler i rad mellan 1927—1929, men sedan dröjde det innan den senaste stora dynastin skulle komma.
Boltic . Med storheter som Bernt "Bempa" Ericsson, och framför allt, Bengt "Pinnen" Ramström.
"Pinnen" var det centrala kugghjulet i den segermaskin som vann sex raka SM-finaler mellan 1979 och 1985.
Edsbyn är favoriter, och mycket talar för att Edsbyn står där som vinnare igen på söndag. Men, nej.
Jag tror på Hammarby.
Andreas Bomark, målvakten som gick från Sirius till Hammarby till Sirius, får ursäkta.
För första gången på 2000-talet har Hammarby övertaget i målvaktsmatchen.
Anders Svensson i Edsbynmålet har haft stor del i de två senaste SM-gulden för Edsbyn, men i den här finalen har han en överman i Andreas Bergwall, förstemålvakten i landslaget och i Hammarby. Jag tror att det är en av ingredienserna som kommer att väga över till Hammarbys fördel. Defensivt är Hammarby Sveriges bästa, och man imponerade otroligt i semifinalspelet mot Västerås. Nu kommer man visserligen att stöta på Sveriges i särklass bästa offensiv i form av Edsbyn, som imponerade minst lika mycket i sin semifinalserie mot Sandviken, och Bajenförsvaret kommer att ställas på grymma prov.
En annan sak som talar för Hammarby är att den här finalen är den första där Hammarby inte är favoriter.
2000 skulle bara Jonas Claesson ge Hammarby föreningens första SM-guld, och inför 2001, 2003 och 2004 års finaler så har pressen legat på Hammarby att äntligen ta det där guldet. I år har den pressen inte alls funnits där. I år har alla pratat om Edsbyn hela tiden, och det kan vara den där lilla psykologiska fördelen som Stefan Karlsson och Hammarby behöver, att kunna få slå ur underläge. Och Gud så jag unnar Andreas Eskhult att äntligen få vinna. Efter att ha varit med om fyra finalförluster så måste Uppsalagrabben drömma mardrömmar om Studenternas.
En av få saker som talar emot Hammarby, förutom att Edsbyn är ett fantastiskt bandylag, är att just jag tippar Hammarby. Det har jag också gjort inför finalerna 2000, 2001, 2003 och 2004 — med känt resultat ?
Inför förra årets damfinal var jag helt övertygad om att AIK skulle besegra Västerstrand. Västerstrand hade gått igenom en kraftig generationsväxling, och i AIK fanns en mycket rutinerad stomme.
I år är jag inte riktigt lika säker på att AIK ska ta hem SM-guldet, det känns som om Västerstrand har närmat sig. Det skulle faktiskt kunna bli ett värmländskt guld i år, även om min favoritspelare Anna Jepson lovar ny finalseger, och en av mina absoluta bandyfavoriter har debuterat som tränare för AIK, Lucky Luke-look-a-liken Oscar Pettersson.
Pettersson firade stora triumfer som mittfältare och säker hörnläggare i Sirius i början på seklet. Och lika lugn och säker som han var på planen verkar han vara i sin tränarroll.
En sak är säker. Det blir tätt och tufft. Och ? 3—2 till AIK.