Integritetskränkande - my ass
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
- Västmannahöjden 40, sa jag och hon var ute och snurrade länge i området för att hitta adressen. Den finns nämligen inte.
- Kan jag hjälpa till, sa en snäll brevbärare till henne och hon förklarade vilken gata hon letade efter.
- Den känner jag inte till, sa den snälla brevbäraren. Men vem ska du till? Ångström? Hon bor där i den porten, tre trappor upp på vänster sida.
Elisabeth kom en kvart för sent, lite svettig av allt letande, men inte i närheten av så svettig som jag blev när hon berättade om sitt äventyr.
- Praktiskt, va? Han var supersnäll, sa hon och det hoppas jag verkligen att han var.
Jag har aldrig tänkt på det förut. Brevbäraren känner alla, men ingen känner brevbäraren. Jag vet inte hur han ser ut, jag har inte mött honom i trappuppgången, det mest intima vi har med varandra att göra är när han lägger posten i brevinkastet på min dörr när jag står i hallen, tyst för att han inte ska veta att jag är bara någon decimeter bort. För om han vet att jag är där, borde jag inte säga något då? Typ "tack", eller, "visst såg det ut som om moster Rita hade det härligt i Spanien"? För han ser ju alla vykort. Han läser dem säkert också.
Jag undrar om brevbäraren kanske känner mig bättre än många av mina kompisar. Han vet var jag bor, till och börja med, han är hemma hos mig nästan varje dag. Han vet att jag gillar postorderkataloger, men att jag aldrig beställer något ur dem för jag får sällan avier. Han borde veta att jag gillar inredning med tanke på hur många kilon Elle Interiör och Residence han släpat hem åt mig. Han tror nog säkert att jag är sjukt lyxhemmafruig för alla räkningar är ställda på min sambo, men jag funderar på att skriva en lapp till brevbäraren och sätta upp på dörren så att han förstår att vi reder ut det där i efterhand. Men han vet att jag är punktlig med mina betalningar, för inte ett enda inkassobrev har landat på min hallmatta.
Och här går vi och är rädda för övervakningskameror i provhytter och krogköer, vi värnar om våra stackars privatliv och mejladresslistor och internetvanor för att undvika att bli listade för riktad reklam. Integritetskränkande - my ass. Brevbäraren däremot. Ja, man får hoppas att han är snäll, för annars vet man inte hur det kan sluta.
Det riktiga hotet var så nära att vi inte såg det. Han är den riktiga storebrodern, han på andra sidan dörren, bara en decimeter skiljer er åt. Brevbäraren ser och vet allt, plus att han vet var din brevlåda bor.