Jag är så lat att det nästan är tabu
Varför är det så svårt att börja plugga i tid, undrar Zhinous Nowrouzi.
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag har ångest. För trots att det är tre veckor kvar till min sista tenta är jag väl medveten om att jag, även denna gång, kommer att sätta igång med pluggandet för sent. Jag har kurslitteraturen staplad i en hög här intill mig. Anteckningsblocket står öppet, men är orört sedan tre dagar tillbaka.
Jag som i alla år varit en engagerad och ambitiös elev har nu blivit så slapp att det nästan är tabu. Jag undrar verkligen vad som har hänt mig under mitt första år på universitetet, vad som har fått mig att glömma bort hur man planerar. Kanske beror det på att jag inte längre, som i gymnasiet, strävar efter att få ett högt snitt. Jag är inne på programmet och kan inte uppnå bättre än godkänt.
Det komiska är att tjejerna som jag umgås med är precis likadana. Vi är inga förvirrade själar som inte vet att böckerna skriker efter oss. Vi bara väljer att bortse från rösterna, för det är ju trots allt tre veckor kvar tills vi ska skriva tentan. Kan inte någon bara tala om för mig att det är okej? Att det inte spelar någon roll om man börjar stressplugga en vecka innan tentan, så länge man klarar sig?
Jag mötte för några dagar sedan en äldre apotekarestuderande som har varit min labbhandledare. Jag frågade honom hur det är tänkt att jag ska klara utbildningen med all kunskap i behåll om jag fortsätter så här. Han förklarade att det är helheten som kommer att räknas den dag som jag har blivit färdigutbildad. Det är inte möjligt att minnas allt. Däremot kommer jag - när tillfälle ges - att veta var jag ska söka efter den informationen som har efterfrågats mig, apotekaren.
Jag hoppas, önskar och vill så gärna att det ska stämma. För som det ser ut nu kommer jag inte att hinna plugga vare sig i dag eller i morgon.
Världen går inte under av att behöva skriva en omtenta. Även om jag absolut vill fixa tentan på första försöket. Målet för mig är att klara av den här utbildningen, inte nätt och jämnt, utan på rätt sätt. Jag vill börja läsa på i tid, minnas och ha förstått.
Jag älskar att vara studiemotiverad — om än bara för fem minuter ... Och nu när jag dragit upp persiennen så skiner solen. Det är mindre än en månad kvar och jag har bestämt mig: i dag ska jag öppna min lånade stora Chang, en av apotekarnas biblar.