Joddlarkursen får vänta

FOTBOLL. Vi satt på Råsunda och funderade som bäst på att kolla upp flygbiljetter och växelkurser, att boka in semestrar och joddlarkurser.Tji fick vi.En 20-årig kille som heter Kyle Lafferty och spelar i Burnley gjorde sitt livs mål och förstörde samtidigt den svenska festen på Råsunda. Men i november får vi ändå boka EM-biljetterna. Något annat ska inte vara möjligt.

Foto:

Uppsala2007-10-17 23:40
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det var dukat till fest på Råsunda. Tre poäng var allt som krävdes för Lars Lagerbäcks landslag, som aldrig har förlorat en match av betydelse på Råsunda (senast ett svenskt landslag gjorde det var den där lika hemska som oförglömliga kvällen när Kennet Andersson spelade i gula fotbollsskor).
Så varför skulle samma Sverige inte klara av att besegra ett primitivt Nordirland, bestående av David Healy och ett gäng halvfigurer från Bristol City, West Bromwich och Burnley...
Nej, just det.

Det fanns ingenting som talade för en inställd fest.
Sverige hade dessutom en massa extra tändvätska:
1) Chansen för Lagerbäcks landslag att för första gången säkra ett mästerskapsevenemang inför sin hemmapublik på Råsunda.
2) Möjligheten att ta revansch på Nordirland efter den usla
insatsen i Belfast för drygt ett halvår sedan.
Olof Mellberg, i frisyr "Majstorovic-style", borde ha löst upp eventuella nervknutar med sitt 1-0 som kom redan innan kvarten var spelad. Men det fick ändå inte det svenska spelet att blomstra.
Zlatan Ibrahimovic var mannen som alla ville se - det gick ett sus så fort bollen var i närheten av honom - och han fick visa att han har några av fotbollsvärldens mest känsliga fötter.
Tyvärr fick han göra det alltför sällan.
För Sverige gjorde verkligen ingen bra fotbollsmatch.

Det blev kallare om fingrarna på pressläktaren i andra halvlek, och jag satt och hoppades på att få skriva att spelet i alla fall värmde mer efter pausen.
Men icke.
Ändå var Sverige bara 20 minuter från EM när Kyle Lafferty fick bollen framför Råsundas norra läktare. När bollen borrade sig in i krysset bakom Andreas Isaksson så tystade den en hel nation.
En projektil i ribbans överkant från Kim Källström hade sedan kunnat få Råsunda att explodera i ett vansinnigt lyckorus.
I stället sitter vi nu här med 1-1 och ett "jaha, blev det ingen fest...".
I stället sitter vi nu här och lyssnar till buropen när det svenska landslaget lommar ut från ett närapå fullsatt Råsunda.
I stället sitter vi nu här och räknar på kvaltabeller, precis som halva fotbolls-Europa.

Men ingen ska komma här och säga att läget ser särskilt dystert för Sverige. Sverige leder gruppen på 23 poäng, sex poäng skiljer ner till Danmark och Nordirland och allt som behövs är således ytter-ligare en poäng för att EM-biljetten ska vara klar.
Alltså bör det här inte vara mer upphetsande och oroande än om låt säga Stefan Holm slarvriver ett förstaförsök på 2,18. Spanien på Santiago Bernabeu blir visserligen inte att leka med.
Men sedan återstår Lettland hemma. Ett Lettland som är ännu sämre än Nordirland, och som dessutom inte har annat än äran att spela för. Ett Lettland där det inte finns en enda spelare som ens aspirerar på att få bära vattenflaskorna i det svenska landslaget.
Nej, det här ska inte kunna rinna Sverige ur händerna.
Läs mer om