Låt Hildur sköta den offentliga ekonomin

Jacke Sjödin chockeras över redovisningsbyrån som missade att Uppsala stadsteater gått back 37 miljoner. Han rekommenderar sin egen redovisningskonsult, Hildur.

Jacke Sjödin chockeras över redovisningsbyrån som missade att Uppsala stadsteater gått back 37 miljoner. Han rekommenderar sin egen redovisningskonsult Hildur.

Jacke Sjödin chockeras över redovisningsbyrån som missade att Uppsala stadsteater gått back 37 miljoner. Han rekommenderar sin egen redovisningskonsult Hildur.

Foto: Michaela Hasanovic

Uppsala2025-03-23 10:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efter 34 år som fri kulturarbetare tycker jag att det är ohemult intressant med diskussionen om offentlig vs privat teater. 

Jag förordar på alla sätt offentligt finansierad kultur. Precis som jag är en hängiven anhängare av public service. Jag tror att det är bra för ett samhälle att det offentliga gemensamt finansierar kultur som inte skulle ha en chans att leva på enbart biljettintäkter, samt att den offentliga finansieringen kan ge oss humana biljettpriser.

Samtidigt känner jag mej ibland lite avundsjuk på det offentligas resurser. Vi konkurrerar ju om samma publik. Och medan jag köper mina pirathattar och lösnäsor (av usel kvalité) på Partykungen och ber svågern (som är slängd i data) fixa annonsen och köper rekvisita på Myrornas och tvingas minimera ensemblen för att ha råd med gagerna, så har det offentliga helt andra muskler.

Kort sagt: Om biljetten till en av mina föreställningar kostar 500 kr, så finansierar den 500-lappen hela klabbet. Om det var biljetterna som skulle finansiera t ex en föreställning på Operan, så skulle biljetten kosta typ 8.000 kr. Och då skulle ju ingen gå dit.

Så jag förordar offentligt finansierad kultur.

Men… Med detta följer ett stort ansvar. Man ska vara ooooooerhört aktsam med offentliga medel.

Min ekonomi kontrolleras av min redovisningskonsult. Hon är underbar. Vi kan kalla henne Hildur.

Hildur mejlar ibland och skäller på mej för att det saknas ett kvitto på en pirathatt eller en lösnäsa. Hildur sms:ar och säger att jag ligger massa tusenlappar back på skattekontot och pronto måste betala. Hildur ringer och säger att hon behöver alla papper NU för att hinna bokföra alla lösnäsor och pirathattar.

Hildur är tryggheten själv. Och hon skulle låta flyglarmet gå över Uppsala om jag inte hade ordning på min ekonomi.

Därför har jag febrigt följt turerna kring Uppsala Stadsteater som trots 90 miljoner årligen i offentliga medel (UNT:s uppgift) har gått back 37 miljoner under tre års tid. Den auktoriserade redovisningsbyrån PwC har inte upptäckt det. Inte upptäckt? 37 miljoner!!

Ursäkta, hur är det möjligt?

Och nu är det PwC som föreslår att man ska bevilja ansvarsfrihet. Ursäkta, ska den som missar 37 mille vara samma instans som rekommenderar beviljad ansvarsfrihet?

Tips! Ta in Hildur! Hon skulle aldrig låta detta ske! Hon skulle ha blykoll på siffrorna. Och hon skulle definitivt aldrig bevilja MEJ ansvarsfrihet om jag köpt pirathattar och lösnäsor för pengar jag inte har. Det skulle hon tvärtom hålla mej högst ansvarig för. Och skälla på mej. Med all rätt.

Och då är det inte ens era pengar, bästa läsarskara, utan mina.