Med stripigt hår och skräpmat genomlider man studentens vinter
Varje fempoängskurs känns som ett år, skriver Sara Pankowski.
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Han är student, klädd i en stor munktröja och träningsbyxor, men ser inte ut att vara på hemväg från gymmet. Alla tecken tyder på motsatsen: killen förbereder sig för vintern, en tid av isolering, sömnlösa nätter och ångest. Han betalar i kassan, slänger ner varorna i sin ryggsäck och hasar iväg. Dags att tentaplugga.
Mina föräldrar lade ner två decennier på att pränta i mig vettiga rutiner, men till vilken nytta? När jag blev student förstördes de på en vecka. Hejdå dygnsrytm, matvanor och disciplin! Årstiderna slutade bero på vädret.
Som student har jag skaffat mig egna årstider, de varar i ungefär två veckor och styrs av skolan. Killen jag såg i matbutiken hade sin vinter när jag njöt av min sommar. Nästa gång vi möts kan det hända att jag inte känner igen honom. Med tentan bakom sig lär han lägga han ner andra varor i kundkorgen, vara välklädd och pigg. Då är det kanske jag som står i kön till kassan med stripigt hår och påsar under ögonen.
För mig som student känns varje fempoängare som ett år. Våren kommer i början av kursen, då livet som frusit till is av tentan dessförinnan tinar upp igen. Jag pluggar och kör järnet, fulltankad med energi. Tills allt faller på plats och skolarbetet går av sig självt, då vet jag att sommaren är här. Nu finns inga ursäkter för att skippa träningen, eller nöjena heller för den delen. Alldeles för snart tar hösten vid, då jag borde plugga men inte kommer mig för.
Lagom med paniken inför tentan dyker vintern upp. Iklädd mjukisdress samlar jag föda och kaffe för att avskärma mig från livet och bara plugga, likt killen i matbutiken. När tentan är avklarad firas nyår och nya löften sätts upp. Liksom tidigare år hoppas jag stort inför nästa kurs. Då ska jag minsann gå på alla föreläsningar och plugga mer, jag lovar!