Jag har två vänner som bor ihop i en dubblett på Rackarberget och för ett tag sen upptäckte den ena att det gick åt, vad han ansåg vara, orimligt mycket toalettpapper. Han tog upp frågan till diskussion, men den andra kompisen slog ifrån sig.
– Va fan, jag gör väl som alla andra. Jag tar fem, sex rutor och knölar ihop en boll!
Ni kanske håller med om att det är en skrattretande situation, men det här är faktiskt ingen kiss- och bajshumor från min sida. Det intressanta i denna något dråpliga historia är en vuxen mans föreställning om att ”boll-metoden” är högst normal.
I dagens samhälle handlar våra liv till stor del om jämförelser med varandra. Genom olika sociala medier fläker vi ut vår glädje, sorg, jobbdiskussioner, relationskriser och ja – hela våra liv egentligen. Jag tycker att det är fantastiskt att det, i denna exhibitionistiska tillvaro, alltjämt finns ett forum där vi fortfarande kan agera ostört. Toaletten!
Här kan vi tro att vi handlar utifrån en norm, fastän vi inte har någon aning om hur andra gör när de exempelvis torkar sig i baken efter ett toalettbesök. Nu händer det i och för sig att folk twittrar från toaletten, men det är inga detaljer om hur vi gör som slipper ut. Den enda sanningen här är dina egna erfarenheter. Givetvis har det slagit mig att det finns en Matrix-twist på det hela. Hur vet jag att det är min verklighet som är rätt?
Det kanske är jag som gör ”fel”, och alla andra knölar ihop bollar? Men just det är också min poäng – må så vara i så fall. Strunta i om andra människor slänger papperet direkt eller tittar på det först. Och bry dig inte om hur många rutor någon annan använder.
Om vi bara låter bli att fundera över huruvida vi gör som alla andra eller avviker, så kan toaletten vara den sista platsen där jämförelser och normer inte existerar. På toaletten får vi vara oss själva, här är vi fria. Plums!