"Riktiga" studenter plockar särskilda poäng

Vad måste man egentligen göra för att anses vara en "riktig" student, undrar Zhinous Nowrouzi.

Foto:

Uppsala2006-01-20 00:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag har lånat kurslitteratur av vänner som jag egentligen inte har känt, jag har hängt på Stockholms flera torsdagar i rad och lyckats gå upp halv sju mornarna därpå, för att intensivt anteckna under föreläsningar. Jag har under min första termin pendlat mellan att vara kaffeberoende till att inte vara till att åter vara. Jag har till och med suttit på en fredagskväll och tentapluggat när mina vänner, som läst en strökurs första terminen efter gymnasiet, förfestat, gått catwalk i olika partylinnen och sedan dragit till Korridoren- utan att tycka synd om mig.
Jag är student, som har varit med om mycket, men inte allt. Och jag kan sällan relatera till de situationer, som mina vänner som bor hemifrån och pluggar i en annan stad berättar om. I synnerhet inte då de beklagar sig över att inte ha råd att köpa hem riktigt saftigt kött eller när de behövt gå till tvättstugan för att alla rena strumpor har tagit slut. Aldrig heller har jag behövt tjafsa med en idiot till hyresvärd eller äta upp äcklig mat för att jag råkat laga den
Och jag borde vara tacksam. Överlycklig egentligen. Jag har ju sluppit vara med om alla de hemskheter som flera av mina studentpolare fått erfara. Och just därför ses jag inte alltid som en "riktig student". Tydligen räcker det inte med att visa upp sitt kårleg och utnyttja sina rabatter lite då och då. Som jag har förstått det, handlar studentlivet inte enbart om att plugga på universitet och frågan är vad det är som gör en till en riktig student. En kompis - som kan tilläggas är allt annat än student - sa att stereotypen av en sådan är en person som bor i korridor, bär runt på en ryggsäck fylld med kollegieblock och är jävligt snål när det gäller allt, förutom att gå ut på nation och festa. Det är förklaringen till varför de hellre cyklar mitt i vintern istället för att skaffa ett busskort som en normal människa, menade han.
Om det här är den allmänna synen på oss så kan jag faktiskt påstå att jag är nöjd med att platsa i den där gråzonen där man är student, men inte anses vara en. Det är den där zonen som egentligen inte borde finnas, men som tack vare alla fördomar och skräckhistorier finns. Och som gör att jag ibland kan nöja mig med att bara vara tjejen som pluggar till apotekare.
Läs mer om