Rutin, slughet och taktisk defensiv
VM- brons till Tyskland, och trots att värdnationen resultatmässigt gör ett sämre VM än 2002, så kommer Jürgen Klinsmann att för evigt vara en av de mest firade förbundskaptenerna i tysk fotboll.
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Bronsmatch är förresten en fantastisk företeelse som ger förlorarna en snabb chans till revansch, och bastian Schweinsteiger som inte har lyckats fullt ut innan i VM, fullkomligen exploderade med 1-0, 2-0 via Portugals Petit, och 3-0 uppiskat i Ricardos högerkryss.
Bastian Schweinsteiger som gjorde succé i U21-EM 2004, och därför också fick chansen i senior-EM i Portugal samma säsong, visade i bronsmatchen att han definitivt är Tysklands nästa storspelare.
Finalen då?
Det är oerhört svårt med lojaliteterna, eftersom jag har känslor för båda finallagen.
Jag ska inte sticka under stol med att jag alltid har hållit lite extra på Italien. Och håll med om att det blir intressant att se hur Italien hanterar ett VM-guld lagom till domen mot VM-hjältarnas klubbar ska falla.
Vilket antiklimax. Något liknande har aldrig hänt. Att ett VM-guld "belönas" med förvisning från den nationella fotbollsscenen. Vad som helst kan komma att hända med det Italienska Fotbollsförbundet i en sådan situation. Å andra sidan. Dribblas bestraffningarna mot Juventus, Milan och de andra bort enbart på grund av en VM-triumf förlorar Italien all trovärdighet i all evighet, amen.
Samtidigt, visst vore det fullständigt fantastiskt om den stora magikern Zidane fick avsluta sin sagolika fotbollskarriär med ett VM-guld, i sin sista match, gärna med ett avgörande mål med sin allra sista bollkontakt i en tävlingsmatch någonsin.
Förutsättningarna är alltså ideala. På förhand spelar det egentligen mindre roll vilken nation som vinner, det känns definitivt som att det är VM:s två bästa lag som har gått till final, och vilket av lagen som än vinner så är de fullständigt värdiga mästare.
Men risken är enorm att finalen blir en final som bara extremdefensiva taktiker kommer att kunna uppskatta. En repris på VM-finalresultatet från 1994 känns inte som en omöjlighet. 0-0 efter ordinarie matchtid och förlängning, och ett avgörande på straffar. Ett sådant finalresultat skulle liksom ringa in hela den här turneringen.
Till sist; Den här VM-turneringen lyfte aldrig, och det påstår jag redan innan VM-finalen, som jag som sagt inte tror blir någon större publiksuccé. Bara VM 1990 i Italien har varit målsnålare, och den taktiska fotbollen har firat stora triumfer.
Rutin, slughet och taktisk defensiv slog ungdomlig offensivlusta, kraft och mod.
Därför är min drömelva också ganska ålderstigen:
Målvakt: Gianluigi Buffon (Italien).
Backlinje: Gianluca Zambrotta (Italien), Lillian Thurram (Frankrike), Fabio Cannavaro (Italien), Phillipp Lahm (Tyskland).
Mittfält: Franck Ribery (Frankrike), Michael Ballack (Tyskland), Zinedine Zidane (Frankrike), Maxi Rodriguez (Argentina).
Anfall: Ronaldo (Brasilien), Miroslav Klose (Tyskland).