Shaaban är mitt val
Hur tänker han, hur tänker karln - egentligen?Svenska folket har sagt sitt i mängder av webbfrågor om vilken målvakt som ska ersätta Andreas Isaksson i VM-premiären mot Trinidad/Tobago. Alla större svenska dagstidningar gick samma dag som beskedet om Isakssons skada levererades ut med frågan om vem som borde ersätta Isaksson, och ibland annat Upsala Nya Tidning tyckte 80 procent av våra läsare att Rami Shaaban var det självklara valet.
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Mitt självklara val är Rami Shaaban, men jag är inte lika övertygad om att Rami Shaaban är Lars Lagerbäcks självklara val. Och Lagerbäck skiter högaktningsfullt i alla våra synpunkter, och det ska han naturligtvis göra.
Men det är otäckt det där. Man har liksom ingen koll på Lagerbäck längre. När man trodde att man hade skaffat sig en koll på hur han tänker, så gör han helt om.
Tidigare räckte det med att se över truppen, tänka ut den mest defensiva uppställning man kunde (mar)drömma om, och precis så tråkigt blev det också.
Nu vete tusan.
Nu kan det tänka sig att Lagerbäck levererar en startelva med Alexandersson som högerback, Wilhelmsson som högerytter och Källström som central mittfältare. Mot Trinidad/Tobago tror jag på det, men frågan är om en så offensiv profil på startelvan är hälsosam mot lag som Paraguay och England.
När det gäller målvaktsfrågan har jag egentligen ingen aning.
Vad gör Rami Shaaban i truppen, vad är hans roll?
Är han, i Lagerbäcks ögon, Isakssons "sällskapsdam" eller en sån där sällskapsponny som stjärntravarna brukar ha med sig i hästtransporten, eller är han verkligen med för att utmana om förstemålvaktsplatsen? Rami har ju haft rollen som "sällskapsdam" tidigare och har gjort det fantastiskt bra.
Faktum är att Rami Shaaban inte har spelat mer än ett 20-tal A-lagsmatcher under fyra år. Rami har gjort en halv landskamp, mot Finland, och gjort en halv säsong i Arsenal.
Det är hans meriter.
John Alvbåge däremot har gått hela den långa vägen, från pojklandslag till A-landslag, och Lasse lagerbäck vet precis vad han har i Alvbåge, och han vet precis vad han får.
Han får en målvakt som är "inavlad" i den svenska spelmodellen, en målvakt som är tänkt att ta över när Isaksson lägger av, och en målvakt som har imponerat i den allsvenska upptakten.
Den "gamle" Lagerbäck hade inte tvekat. Han hade valt Alvbåde. Vad den "nye" Lagerbäck gör är fullständigt omöjligt att lista ut.
Under upptaktslägret i Visby fick jag möjlighet att prata en stund med Rami Shaaban, och det var en befriande stund! Shaaban är fullständigt oförstörd när det gäller mediarelationer, han verkligen utstrålar ett inre lugn och en styrka som få andra kan mäta sig med.
Taskigt nog tog jag upp en 0-6-förlust, första gången jag såg Shaaban i aktion.
Det var Sören Åkerbys Nacka FF som åkte på riktigt duktigt med stryk mot Enköpings SK i division I norra. Bara ett par år senare återfanns Shaaban i Åkerbys Djurgården, och ytterligare en säsong senare i världslaget Arsenal.
Shaaban och jag pratade inte sådär hemskt mycket fotboll, för ärligt talat så trodde jag inte att Shaaban skulle få en minuts speltid i VM.
Vi pratade istället om Arsenal, om Rami Shaabans tunga tid efter benbrottet då han också genomgick en skilsmässa, och om vilket stöd Fredrik Ljungberg hade varit för honom under den dystra tiden i London. Det är svårt att tro att Ljungberg skulle ha varit ett stöd för klippan Shaaban, som verkar kunna vara mental mentor åt vem som helst.
Under de träningspass jag har sett med landslaget inför VM så har det inte gått ett pass utan att jag har tänkt på hur det ser ut bakom Isaksson, ifall det värsta skulle hända. Och för mig så har Rami Shaaban övertygat med sitt lugn, sitt självklara sätt att ta plats i spelet under matchövningarna där han med en klar och tydlig stämma har styrt sin backlinje som om han hade spelat 100 landskamper istället för bara en halv.
För mig är valet därför självklart.
Rami Shaaban tar chansen när Isaksson kan, det har han alltid gjort. Shaabans styrka i luftrummet kommer väl tillpass mot spelare som Trinidad/Tobagos Dennis Lawrence, den 201 cm långe Wrexham-mittbacken, som är livsfarlig på fasta situationer.
Och jag tror att det också är Lagerbäcks lösning. Men säker är jag absolut inte.
Helt säker är jag dock på att Sverige vinner, oavsett om det är Alvbåge eller Shaaban som står.
Jag tror på en 3-0-seger i premiären, vilket i sådana fall blir Sveriges första premiärseger någonsin i ett VM.
Vilken premiär.
Efter en adrenalinfylld inledning kändes matchen mellan Tyskland-Costa Rica ganska avmätt.
Costa Rica hade verkligen ingenting, tre avslut på mål, men Wanchope avslöjade det som kommer att bli Tysklands fall i den här VM-turneringen, en backlinjen som inte håller för den här nivån.
Wanchopes två mål kunde ha lett till VM-turneringens första skräll, och hade gjort det om inte Costa Ricas backlinje övertrumfade Tysklands i virrighet och tamhet.
Miroslav Klose blev tvåmålsskytt, men högerfotade vänsterbacken Philipp Lahms 1-0-mål kan ha varit VM:s snyggaste må redan. Se och lär, Edman, se och lär?