Veckan då Uppsala blev med platt-tv
KRÖNIKA. När ytterligare hemelektronikvaruhus kommer till Uppsala i höst kan man bara ana vad som händer. Kanske kommer de att slänga platta tv-apparater efter en, skriver Per Johansson.
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nejdå, inte heller jag kunde hålla mig borta när den stora tyska hemelektroniksjätten slog upp hangardörrarna i Boländerna förra torsdagen. Min kära D var ändå i tv-köpartagen och bestämde sig för att slå till på en gång. Vårt första försök på öppningsdagen gav vi dock upp redan i bilkön på Tycho Hedén. När vi senare återvände möttes vi av ett lämmeltåg med nyblivna 42-tumsägare. Och säkert har det sett likadant ut hos konkurrenterna under veckan, även om den tyske jätten menar att allt annat än att handla hos dem är puckat. Den kedja som har gigant med i sitt varunamn lovar vara billigare än vid en invigning och andra skryter med att ha det bästa kundmottagandet.
Till hösten kommer nästa stora hemelektroniksvaruhus till Uppsala och man kan bara ana vad som händer då. Kommer de slänga platta tv-apparater efter en? Rent fysiskt är det i alla fall fullt möjligt, för de är inte tunga. Den blygsamma 32:a som D till slut valde kunde jag bära på egen hand utan en flåsning. Min egen gamla tjocka 28 tums widescreen är nästan jobbig på två. Hur det än blir kommer jag som icke platt-tv-ägande konsument att ha mer makt än jag haft på länge. Problemet är bara att hur stor skärm man än köper som vänjer man sig vid den på några dagar. Och samma sak är det andra hållet. Jag kan lika gärna lägga mig i soffan och kika på SVT-play i mobilen som jag mullrar igång en 42-tummare. Jag tror helt enkelt att jag väljer det tidigare. Vill jag få en kick är det bättre att jag går på 3D-bio någon gång emellanåt och platt-tv:n - ja den kan jag ta den dagen jag får den som premie om jag beställer tre nummer av en tidskrift inom tio dagar. Scenariot känns inte så utopiskt.