Johanna Färlin: Vilken ironisk tvist för Uppsalapolitiken

Den som gillar att följa politiska konflikter har folkomröstningen att tacka för mycket.

I snart två år har dess vara eller icke-vara, de ändrade frågeställningarna och bakgrunden till hur omröstningen kom till varit en central del av den politiska debatten i Uppsala. Under våren växlade partierna upp ytterligare.

"Rösta blankt!" propagerade oppositionen (M, KD, C, L, SD), och M tapetserade stan med sina affischer. "Rösta ja!" sade styret (S, V, MP) och UP – som satsade på både flygblad och annonser.

Eftersom det varit så jämnt mellan höger och vänster har politikerna haft svårt att enas sedan valet 2022, framför allt i stadsbyggnadsfrågor. Det preliminära resultatet speglar därför med en ironisk tvist läget i Uppsalapolitiken: även här blev det dött lopp.

Ja-sidan har just nu 43 procent av rösterna. Precis lika många verkar ha röstat blankt. 

Både Therez Almerfors (M) och Stefan Hanna (UP) utnämnde därför snabbt sig själva till vinnare. Hur ska man som Uppsalabo förstå det?

Tja, först och främst ska de sista 3 000 rösterna räknas. Då urskiljer sig kanske något av alternativen.

I övrigt kvarstår de flesta frågetecken. Erik Pelling (S) säger försiktigt att det verkar som att en majoritet vill att man ska lätta på bebyggelsen i Uppsala stad genom att flytta några av de planerade bostäderna till Storvreta, Vattholma, Skyttorp, Vänge och Järlåsa. Men exakt hur många bostäder det kan handla om vet vi inte.

Och nu då, ska politikerna, som styret och UP tycker, bortse från blankrösterna och anse att de väljarna passat tillbaka frågan till politikerna?

Eller ska man, som oppositionen redan gör, se det som att blank-kampanjen lyckades och att 43 procent av väljarna protesterade mot styret? 

Det har vi inte hört sista ordet om.

Enligt Stefan Hanna har Uppsala kommun nu ett toppenläge att förhandla med staten om att få flytta några av de 21 500 bostäder som planeras i sydöstra staden. Men om en sådan förhandling är aktuell finns det ännu inga indikationer på. 

Folkomröstningen ses som rådgivande inför att nästa översiktsplan – det dokument som styr var och hur det ska byggas – klubbas år 2028. Innan dess hinner vi med 2026 års kommunval. Kanske får Erik Pelling sitta kvar, kanske blir det makt- och färgskifte i Uppsalatoppen.

Folkomröstningen må vara över. Men det dröjer innan vi vet vad den får för effekter.