Ett år av ifrågasättande går mot sitt slut. Svenska Akademien – som den en gång var – föll sönder i en lång kedja av händelser som började i slutet av 2017 och inte har slutat ännu. Det som tidigare har kunnat pågå kunde plötsligt inte längre pågå. Och hösten blev förstås extra tom, när det inte delades ut något Nobelpris i litteratur– vilket inte skett sedan andra världskriget.

Kvar stod i stället Augustpriset, men inte heller där var allt som förr. När de skönlitterära nomineringarna presenterades kom också kritiken. Många ropade efter de stora namnen och tyckte att nomineringslistan var konstruerad, som ett ställningstagande av något slag. Trots det blev det alldeles utmärkt i slutändan, med en värdig vinnare i Linnea Axelsson – värd all extra uppmärksamhet för sin "Aednan".

Men känslan hängde kvar. Kan man inte längre lita på det förväntade?

Artikelbild

| En festival är en festival är en festival? Nja, inte 2018. Här Icona Pop på Queens of pop i Botaniska trädgården.

Nej, 2018 var året då man inte kunde det.

Efter metoo-vågen omprövades många av kulturlivets sanningar under 2018. Nya tankar spirade, motreaktioner förverkligades och testades. De stora musikfestivalerna fortsatte falla, och rapporter om sexuella trakasserier och övergrepp i publiken lyftes till både debatt och handling. Den mansfria festivalen "Statement" i Göteborg blev en publiksuccé, men fälldes nyligen av Diskrimineringsombudsmannen (DO), som i ett utlåtande skrev att just beskrivningen "mansfri" är en överträdelse av diskrimineringsförbudet. Enligt polisen rapporterades inga övergrepp eller brott alls på festivalen och vad den leder till får framtiden utvisa. Men under 2018 blev den en symbol för att det som tidigare kunnat pågå inte längre kunde pågå – inte heller i populärmusiken.

Likafullt ett ställningstagande, men inte lika dramatiskt, var sommarens Queens of pop-festival i Uppsala, där enbart kvinnliga artister stod på scen. Det stora namnet var Zara Larsson, som tidigt i karriären orsakade rabalder när hon kritiserade Bråvallafestivalen för att framhålla manliga artister före kvinnliga. Resultatet var förstås mer än en markering, när man stod där i Botaniska trädgården var det också en härlig upplevelse med en ovanligt blandad (och ovanligt nykter) festivalpublik.

Det blev ett oroligt år också ur klimatsynpunkt. Samtidigt som man åkte på badutflykt precis som vanligt blev torkan svårare och skogsbränder rasade. "Klimatångest" blev ett ord för året och den tog sig in i vår vardag, gjorde vårt eget dagliga handlande till föremål för ifrågasättande. Det går inte att bara fortsätta som förut. Unga Greta Thunberg och hennes klimatprotest blev höstens symbol för att kampen måste föras på alla plan, det vardagliga och det gemensamt politiska. Känslan tog sig hela vägen in i julhandeln. I år blev det okej att ge bort något begagnat, sanktionerat av Handels utredningsinstitut som gjorde "det återvunna plagget" till Årets julklapp.

När ifrågasättandet av konsumtionen ökar finns kulturen där, redo att sätta upplevelsen i centrum under 2019. Kanske ger vi bort, konsumerar och delar en upplevelse i ännu större utsträckning än förut. Ett teaterbesök, en eftermiddag på konstutställning - eller eget skapande? Tanken på blomstrande syjuntor, filmklubbar, bokcirklar och studiecirklar i vävning som en samhällsinsats i det lilla är fin att tänka.

Ja, vilket märkligt och oroligt år det var. Men det skickades också upp testballonger för ett förändrat kulturliv och nya sänds säkerligen upp så fort pepparkakorna är slut. Säkert kommer också 2019 att bli händelserikt. Många av märkligheterna, både de roliga och de oroande, kommer du att kunna läsa om här på UNT:s kultursidor. Vi hoppas att du följer oss då.