Frågorna är befogade. Vad är en bok när böcker blir cd-skivor och nätfiler? Hur avgränsar man e-böcker från andra digitala medier?
Menar vi med bok bara formen - blad med ord mellan pärmar - eller menar vi att en bok är ett innehåll med uttalad kvalitet, relevans och beständighet, oavsett form och distributionssätt? Vad händer i så fall med böcker som trycks på print-on-demand och på eget förlag, alster som inte passerat lektörens och redaktörens kritiska blickar?

Boken kan sägas bli en bok när den får ett ISBN-nummer. Men i dag är det lätt att skaffa ett sådant. Enligt Rasmus Fleischer, författare till Boken och bilioteket, som presenterades på Bokmässan, är det lätt att klippa och klistra ihop en elektronisk skapelse med hjälp av olika internetkällor, tryffera med lite egna tankar, skaffa ett ISBN-nummer - och vips har man en bok.
Även ljudböcker har en glidande definitionsskala. Om berättelsen förstärks med musik är det inte längre en bok. Och om den uppläsande skådespelaren är lite för bra, tja då är det kanske en teaterpjäs?
Mitt i allt detta snurrar biblioteksfrågan. Bibliotek betyder ju boksamling. Men om definitionen för bok hänger i luften tycks boksamlingens syfte och mål vara i kris. Detta inte bara för att tredjedel av de svenska folkbiblioteken försvunnit sedan 1990 och att utlåningen minskar.

Biblioteken har länge legat i teknikens framkant, och ska enligt Bibliotekslagen "verka för att databaserad information görs tillgänglig för allmänheten". Men hur ska de så kallade e-böckerna hanteras framöver? Om de lånas ut lika hejdlöst som tekniken gör det möjligt blir det dyrt för kommunerna! Biblioteken måste ju enligt bibliotekslagen låna ut litteratur avgiftsfritt. 
Men vad menas då med litteratur? Har de kommunala biblioteken något ansvar för bredden, eller kommer vi att få se fler bästsäljare och mindre poesi i hyllorna framtiden - precis som i bokhandeln? Risken för detta är stor om biblioteken t ex ingår avtal med bokleverantörer som ställer krav för att pressa priset. Vad blir då vitsen med kommunala bibliotek?

Biblioteken ska även främja läsintresset. Innebär det att inreda kök för matlagning, som i ungdomsbiblioteket TioTretton i Stockholms kulturhus? Genom att bjuda in kändisförfattare anser sig moderna bibliotek locka fler besökare. Men man lockar med det som redan har stor publik.
Bibliotekslagen klargör inte bibliotekens uppdrag eller ansvaret för bredden och för det smala. Den ger heller ingen vägledning om hanteringen av den moderna tekniken.
Frågan går därför till politikerna: Hur kommer de att möta en framtid där biblioteken kanske inte är kompletta samlingar av det som kanske inte längre kan kallas böcker?