– Det är det roligaste kommunala sommarjobb man kan tänka sig. Det var helt självklart att välja det framför de andra som erbjöds, som att passa barn eller vara vaktmästare, säger Anna Aradom.

Hon är en av fyra tjejer som nyss gått ut nian och som fått ett alldeles nytt sommarjobb som skribent med Gottsundabiblioteket som bas. De unga sommarjobbarnas uppgift är att samla in berättelser om Gottsundaområdet som plats att bo på. De har gjort intervjuer med människor med relation till Gottsundas äldre historia och även gett sig ut i stadsdelen för spontana kortintervjuer med Gottsundabor i alla åldrar. När UNT träffar tre av dem i ett grupprum på Gottsundabiblioteket sitter de och skriver ihop berättelserna som de hittat.

Deras sommarjobb är en del av projektet ”Välkommen hem – Gottsunda” som drivs av Folkrörelsearkivet. Syftet att dokumentera Gottsunda som hembygd. Jonas Sandström, Folkrörelsearkivet i Uppsala län och Carin Carlsson, som är bibliotekarie på Gottsundabiblioteket, är handledare för ungdomarna. De har också hjälpt till med att vaska fram människor som ungdomarna har fått intervjua. Många av dem är med i föreningar av olika slag.

– Vi har också ställt tre korta frågor till vilka som helst som har velat svara. Frågorna är: ”Vad är Gottsunda för dig?”, ”Har du några favoritplatser här?” och ”Vilka förändringar vill du se i framtiden i Gottsunda”?, berättar Lima Kazol.

– Vuxna som jobbar har oftast inte tid att svara, medan äldre och småbarn gärna har velat prata med oss, säger Kanila Hawitz.

– De flesta tycker att det är väldigt bra att bo här, de trivs och är aldrig rädda. Jag har fått en mycket bättre bild av Gottsunda än vad jag tycker att media brukar ge, säger Anna Aradom.

I intervjuerna har de fått många berättelser om stadsdelen som de inte kände till förut. En numera 92-årig man brukade tillexempel hugga julgranar som barn ungefär där Anna Aradom bor idag. Lima Kazol har fascinerats av att det finns en sten med en dikt på sanskrit, inristat 1837, på en plats som kallas Förlovningsberget. Kanilla Hawitz har träffat en man som berättade att när bostäderna var alldeles nya och många familjer med problem flyttade in så startade han en organisation för att hjälpa barnen, Trappan. Den finns kvar än i dag men i något förändrad form.

Jonas Sandström berättar att alla texter kommer att sparas som tidsdokument. Bland annat ska de användas på en utställning på Arkivens dag 12 november på Fyriskällan. Delar av utställningen ska också visas på Gottsundabiblioteket samma dag och kommer senare att kompletteras med utställningen i dess helhet.

Men flera andra har redan visat nyfikenhet för stoffet. Uppsala kommuns planeringskontor är intresserade inför sin planering av stadsdelen framöver. Filmaren Anders Land har hört av sig om projektets berättelser, då han har planer på en film om Gottsunda liknande den han har gjort om Sävja.

Ungdomarnas sommarjobb lider nu mot sitt slut. De inledde det med ett skrivarseminarium för Anisur Rahman från Litteraturcentrum Uppsala. Kanske deras texter kommer med i den antologi som Litteraturcentrum ska ge ut.

– Det är intressant att försöka fånga vad andra säger och berättar, säger Anna Aradom.

– Att skriva är det bästa som finns. Det går att använda sig av fantasin och man kan lägga till egna intryck, säger Kanila Hawitz.

Hon är den i gänget som har skrivandet som framtidsplan, en bok är på gång. Men till hösten väntar gymnasiet för de sommarjobbande skribenterna.