Det var en väldigt skojig idé, det får man ge dem, reklambyrån bakom Svenska Freds kampanj ”The Singing Sailor Underwater Defense System”. En kritisk kommentar mot försvaret, teorierna om ubåtsintrång och hela upprustningstanken genom att sänka ner budskapet i den svenska skärgården, i hjärtat av ryssnojan. Inte nog med det: en kitschig rosa sailorbög är budbäraren. Klart det blev mediala svallvågor långt ut i världen.

”Welcome to Sweden. Gay since 1944” och ”This way if you are gay” i morsekod, lyder budskapet.

Den långa historien från avkriminaliseringen 1944 antyder en frisint inställning. Tyvärr är det inte sant. 1950-talens hetskampanjer, sjukdomsförklaringar, tvångssteriliseringar av transpersoner, repressiv syn på människor som lever med hiv – allt är lika mycket en del av den svenska queera historien som den där lagen.

Men det är något mer i görningen. Att använda gaykulturen för att visa sin öppenhet har idag blivit något av en västlig och medial formel som allt oftare syns i offentliga bilder och turistinformation. Gaykulturen skapades ”här”.

Berättelsen passar makthavare som hand i handske. Den ger snabba poäng, vem vill inte vara tolerant eller rentav progressiv? Beviset är en hissad regnbågsflagga. Berättelsen om ”vår” frihet och öppenhet och ”deras” homofobi och bakåtsträveri saknar ofta motstycke. De som tjänar på den är knappast kritiker av militär upprustning eller andra som arbetar för att förändra rådande maktordningar.

I ett nytt nummer av tidningen The Economist ägnas temat ”the gay divide”: ”Halva världen går framåt medan den andra går bakåt”. Bilder på svarta människor (de enda, samtliga homosexuella i reportaget är däremot vita) i ett afrikanskt land som demonstrerar mot hbt-personer får illustrera problemet. Mellan ”oss” och ”dem” ligger ett gap som knappast syftar till att lära oss mer om komplexa frågor kring sexualitet och könsidentitet eller hur vi förändrar orättvisa förhållanden.

Förtrycket är uppenbart i Ryssland. Avvikare har det skitsvårt.

Rapporter om övergrepp mot oliktänkande, journalister, könsöverskridare, etniska minoriteter avlöser varandra. Landets hbt-organisering är splittrad och fragmentarisk. I ett sånt läge är en annan bra idé att inte plocka ännu en poäng på en enkel västlig retorik om vårt gayvänliga paradis. En poäng som dessutom riskerar ge Putin ännu ett enkelt opinionsutspel om det degenererade väst.