Regissören Alejandro González Iñárritu nya film är en lite osannolik blandning som av ”The Martian” och John Williams roman ”Butcher’s Crossing”, men som utspelas i början av 1800-talet. Den är redan hypad inför stundande Oscarsutdelningar, men inte mindre än tolv nomineringar.

Jag kunde lägga till en trettonde: ”för inspelning under svåra förhållanden”. Okej att mycket förstås är gjort under trick och med datoranimering. Men ändå. Leonardo DiCaprio och övriga måste ha tagit mycket stryk under tiden.

Det handlar om Hugh Glass, guide för ett gäng pälsjägare i 1820-talets amerikanska vildmark. Efter att han blivit attackerad av en grizzlynalle, en björnhona som försvarar sina ungar, blir han kvarlämnad och betraktad som död. Han befinner sig många, många mil från (den i och för sig klena) civilisationen, svårt sårad och omgiven av fientliga indianer samtidigt som vintern gör sig alltmer gällande. Men han är väl man, inte mes, och då ska man väl klara det. Särskilt som han är uppfylld av hämndbegär, ett klassiskt västernupplägg.

Artikelbild

| Leonardi DiCaprio har inte många repliker. Men han övertygar ändå i ”The Revenant”.

Filmen kan tangera det parodiska på sina håll. Di Caprio blir bara för mycket på sina ställen, på samma sätt som Matt Damon i ”The Martian”, också han kvarlämnad som död, fast på en främmande planet. Detta kunde snudd på vara en annan himlakropp detta också, med stora ödemarker, strida floder och ständigt vinande pilar. Filmen bygger löst på Michael Punkes roman men kunde bitvis vara författad av baron von Münchhausen också, fast utan humorn, vissa saker närmar sig fantasteriet.

”The Revenant” är gjort i den realistiska stil som numera präglar så mycket av historiska filmer. Iñárritu har vinnlagt sig mycket om detaljerna och autenciteten. Det känns ofta som om man själv är med i händelseförloppet. Det finns inget av romantiserande här: det är grymt, lortigt och kamp för livet varje stund. Rasismen riktad mot indianerna är stark, vilket inte minst kommer att spela en stor roll i berättelsen.

Bildberättandet är suveränt, naturens storslagna skönhet likaväl som dess osentimentala hårdhet skildras i lika vackra bilder, filmade i befintligt ljus vilket förstärker realismen. En stor del av den mer än två och en halv timmelånga filmen går att försjunka i som ren naturupplevelse.

Karaktärerna är fint fångade. Främst förstås Hugh Glass i Leonardo DiCaprios gestaltning, särskilt de gånger då han släpper av på hjälterollen. Huruvida man ska tolka den återuppväckta genren med ensamma hjältar som en upprättelse för ett mer hotat manssläkte får var och en ta ställning till.

Filmens budskap är snarare att gör du gott kommer gott och tvärtom.