I ”Chappie” har staden Johannesburg i en nära framtid utrustats med världens första robotiserade polisstyrka. För plåtniklas-poliserna står företaget Tetravaal, som – tada – givetvis har ett ekonomiskt intresse i det hela. Bolagets drivne robotutvecklare Deon (Dev Patel, ”Slumdog millionaire”) nöjer sig dock inte med att skapa enbart lydiga robotar, och utvecklar på fritiden ett program för artificiell intelligens.

När Deon ska testa det på riktigt råkar både han och programmet i händerna på några hårdbarkade kriminella, som vill använda Deons omprogrammerade robot till något helt annat än vetenskap. Men, med en konstruerad maskin som likt ett barn måste lära sig allt från början blir detta inte helt enkelt.

”Chappie” bygger vidare på regissören Neill Blomkamps (”District 9”, ”Elysium”) säregna och högst icke-amerikanska scifilandskap, där ruffighet premieras framför själlösa metallvisioner. Bitvis blir ”Chappie” lite väl skjutglad, och Hugh Jackman, här som skurk, har sett bättre dagar. Men, Blomkamps lätt vågade grepp att låta electrogruppen Die Antwoord spela Chappies kidnappare visar sig vara inget annat än genialiskt – sällan har en gangster bitit ifrån fränare än Antwoords Ninja (eller själv sett ut som en, för den delen).

Artikelbild

Det är heller inte svårt att känna sympati med Chappies vilja att leva, trots att han ”bara” är en programmerad robot om än både blingbling-försedd och streetsmart. ”Chappie” visar med sin blandning av oputsad socialrealism och stilrena CGI-effekter var scifi-skåpet ska stå, och bådar mer än gott inför Neill Blomkamps utlovade ”Alien”-filmatisering.