Platsen är givetvis den rätta. Var skulle en konstnärs alla författarporträtt visas om inte i en författares eget museum?
Visserligen gjorde konstnären Carl Köhler (1919-2006) aldrig något porträtt av husets herre August Strindberg. Men däremot teckningar, målningar och grafik av ett 30-tal andra av 1900-talets litterära profiler, gestaltade med inträngande psykologisk blick, uppenbar djup bekantskap med deras verk och ett estetiskt-tekniskt språk av hög kvalitet.
Efter Köhlers bortgång har hans son Henry Köhler målmedvetet arbetat för att hans fars konstnärskap inte ska falla i glömska. En mindre utställning på Reginateatern i vintras och en annan i Stockholms konserthus har hittills förverkligats. Nu kröner man arbetet med ett brett urval av Köhlers förnämliga porträttkonst i Strindbergsmuseets lokaler på Drottninggatan i Stockholm.

Det är en smakfullt iscensatt utställning med de olika verken placerade mot svart bakgrund längs med väggarna, och med en förteckning över de porträtterade författarna med viktiga data ur deras karriärer.
Carl Köhler var en klassisk modernist med en utpräglad känsla för kropp och volym. I sina porträtt av författarna arbetade han i hög grad med linjen som en volym- och konturskapande faktor. Det gällde även i måleriet. Bland de "tecknade" porträtten finns målningar av Claude Simon och Joyce Carol Oates där detta arbetssätt når långt. Den psykologiska blicken som ser det mångdimensionella i exempelvis Samuel Becketts personlighet och författarskap i kombination med ett professionellt handlag ger till resultat ett fullödigt konstverk. På liknande sätt får exempelvis Franz Kafka, Edith Södergran och James Joyce sina suveräna gestaltningar.
Bilden av den nyskapande poeten Guillaume Apollinaire på gulnat franskt tidningspapper eller dubbelporträttet av den ryska poeten Marina Tsvetajeva hör till guldkornen i den här utställningen. Som visas i Strindbergsmuseet ända till 6 januari 2009. Dessutom kommer museet att arrangera flera program i anslutning till några av de aktualiserade författarskapen. I vitriner visas exempel på författarnas böcker och även trästockar och redskap från Carl Köhlers ateljé.
Carl Köhlers porträttkonst är definitivt värd att ihågkommas, och den här utställningen bidrar tveklöst till att så blir fallet.