Ett av Christina Wahldéns tidiga starka läsminnen är när hennes familj hyrde segelbåt på somrarna. Hon var i tioårsåldern, låg och läste i båten och hörde vågorna slå mot skrovet.

− Det var otroligt rofyllt, som en bubbla. Jag tycker fortfarande mycket om att läsa utomhus.

Denna dag sitter hon på en brunrutig picknickfilt i Vasaparken som får tjäna som reservplats eftersom sommarläsningen annars brukar ske på Gotland. Också där helst utomhus.

Artikelbild

| Att läsa på en picknickfilt i Vasaparken i Uppsala är ett bra substitut till Gotland där Christina Wahldén gärna tillbringar sommaren.

− Vi lever i ett land där det inte är så hemskt lång tid som det är trevligt att vara ute. Jag tror att det skapar ett slags förhöjd känsla. Svensk sommar är väldigt speciell med sina långa ljusa kvällar.

− På sommaren har man ju dessutom tid och kan läsa längre stunder.

Christina Wahldén, författare till ett 30-tal barn-och ungdomsböcker, växte upp med en mamma som var en ”besinningslös storläsare”. Det var 1970-tal och tidigt introducerades dottern till biblioteket och litteraturens värld.

− Läsning var positivt för mig, det var ett slags sällskap. Det var ingen som var dum mot mig eller så när jag var liten, men jag var väldigt blyg och hade inga syskon.

Artikelbild

| Christina Wahldén

Hon minns "Mary Poppins", "Nalle Puh", "Det susar i säven", Lotta-böckerna. I tonåren gav hon sig som många andra på episka klassiker som Per Anders Fogelströms Stad-serie och Vilhelm Mobergs ”Utvandrarna”.

− För många som läser mycket handlar det väl om att det är en annan värld att gå in i. Tycker man att den här världen är lite jobbig så kan man välja en annan.

Artikelbild

| Christina Wahldéns tre boktips

Som vuxen har hennes läsning kretsat kring tre olika teman, och hon lägger upp sina boktips på filten: en spänningsroman, en trädgårdsbok och en bok som utspelar sig i Australien.

Varför läser du böcker om Australien…?

− Australien har förföljt mig sedan jag bodde och pluggade där ett år 1993. Folk som känner mig väl skulle nog kalla det en besatthet. Flera av mina böcker utspelar sig där, och i höst kommer en barnbok om Stora barriärrevet.

− Sedan är det ju väldig opraktiskt att det ligger så långt bort. Det var inte helt okomplicerat att, som jag har gjort, skriva en bok om global uppvärmning och Greta-effekten, när enda sättet att komma till den där ön är att flyga dit.

…och trädgårdslitteratur?

− Trädgårdspåret, ja det är nog med stigande ålder som jag har börjat tycka att det är intressant.

− Men det i kombination med Australien är också lite problematiskt. Jag gillar exotiska växter och de går ju inte att odla här. Jag har haft ihjäl ett par eukalyptusträd.

Spänningsläsandet delar Christina Wahldén med en desto större del av befolkningen. Hon sitter i Svenska Deckarakademin där hon får läsa många till svenska översatta böcker, men uppskattar också flera svenska författarskap, som Tove Alsterdal, Arne Dahl och Leif GW Persson. Hon tycker om känslan av att inte kunna sluta läsa, att vilja veta hur det ska gå.

− Jag var på en skola nyligen och pratade med en bibliotekarie som berättade att en liten flicka bett om en bok ”som det är många ’plötsligt’ i”. Det var en ganska bra beskrivning tycker jag.

Just denna sommar blir det inte mycket tid över till läsning. Christina Wahldén har själv gett sig på nyss nämna genre vilket ska resultera i en vuxenroman som ges ut på Forum nästa år. Men hon ska försöka klämma in någon bok för nöjes skull strax innan hon ska sova, hon vill inte tappa bort läsningen.

− En grej som har tillkommit med åren som jag inte trodde jag skulle falla för är att läsa på platta. Det tycker jag är fantastiskt bra. Då kan man testa mer och läsa femtio sidor och sluta om det inte var tillräckligt intressant.