Hon var en viktig del i rösträttsrörelsen och fick inblick i många kvinnors liv och hur kvinnofientlig tidens familjejuridik var.

– Det engagemanget har kommit i skymundan. Bilden av Selma Lagerlöf som en sagotant, isolerad på Mårbacka, har varit seglivad, säger Anna Nordlund, doktor i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet som nu ger ut biografin ”Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna”.

Selma Lagerlöf föddes 1858, samma år som ogifta kvinnor blev myndiga. Själv var hon med och drev på andra viktiga kvinnopolitiska reformer. Att hon inte ansågs vacker och aldrig gifte sig har fått mycket fokus, men Anna Nordlunds bok gör gällande att Selma Lagerlöf i tidig ålder var medveten om både sin begåvning och att hon inte kunde identifiera sig med rådande kvinnoideal. Vad hon fasade för var att samhällets ramar skulle hindra henne från att få utlopp för sina talanger.

Artikelbild

| Anna Nordlund

– Hon sökte upp personer som kunde hjälpa henne att få en utbildning. När hon skulle börja lärarinneseminariet i Stockholm sade hennes pappa nej och då skrev hon ett gastkramande brev till sin mamma och förklarade att hon inte tänkte sluta studera, säger Anna Nordlund.

Selma Lagerlöfs brevkorrespondens är en viktig del av boken. Likaså foton, varav flera inte har publicerats tidigare. Hon lanserade medvetet sig själv i sin tids nya medier, något som Anna Nordlund vill lyfta fram.

– Genom filmen nådde hon de som inte läste romaner. Hon pratade i radio. När många författare upplevde radio och film som hot såg Selma Lagerlöf möjligheter.

I någon mån medverkade hon själv till att skapa den föreställning om sagotanten på Mårbacka som har kommit att dominera. Enligt Anna Nordlund kom Selma Lagerlöf att växa in i rollen, och dra fördel av den.

Artikelbild

| Anna Nordlund

– Hon visste hur hon skulle använda tidens etablissemang. Uppoffringen var kanske att hennes radikala sidor fick mindre utrymme.

Anna Nordlund vill visa hur modern och medveten Selma Lagerlöf var, och samtidigt berätta ett stycke generell kvinnohistoria. Förhoppningen är att yngre kvinnor ska uppskatta boken.

Artikelbild

– När jag var student handlade kvinnolitteraturforskningen om att skapa en ny litteraturhistoria, där förbigångna kvinnliga författare skulle få plats. Men om man tittar på en författare som alltid har varit högt värderad, suttit i Svenska Akademien och fått Nobelpriset, ser man nedvärderande mönster även kring henne? Ja, det gör man, menar Anna Nordlund.

I Henrik Wivels ”Snödrottningen” från 1990 framställs det som att Selma Lagerlöf skrev i brist på erotiskt liv. ”Förskräcklig” är Anna Nordlunds ord om den biografin. Hon menar att man kan beskriva Selma Lagerlöf som omsvärmad, av kvinnor. Även om storstadsliv inte är vad som främst förknippas med Selma Lagerlöf tillbringade hon mycket tid i Stockholm och Köpenhamn. Det var i Stockholm hon träffade Sophie Elkan, som tycks ha varit hennes stora kärlek.

Artikelbild

– Med henne gjorde hon många resor i Europa och Orienten, säger Anna Nordlund.

När rösträtt för kvinnor blev verklighet 1919 höll Selma Lagerlöf det stora rösträttstalet i Stockholm. Även i universitetsaulan i Uppsala talade hon, men det var på håret att hon fick.

Artikelbild

– Uppsala universitets rektor sade nej, eftersom ingen kvinna hade talat där tidigare. Till slut gav han med sig, med tillägget ”bara hon”, säger Anna Nordlund.