Tidigare inlägg publicerades 21/3 och 25/3

Under flera år hade Uppsala domkyrka förmånen att under fastetiden få visa Ingolf Kaisers ”Korsnedtagning” – först i en utställning, där fler andra stora verk också ingick, sedan under några år just ”Korsnedtagning” med dess anknytning till faste- och passionstiden. Det möjliggjordes genom en generös donation.

”Korsnedtagning” är, så har jag förstått konstnärens intention, inte bara själva skulpturen utan också uppbyggnaden och nedmonteringen, som Ingolf Kaiser själv arbetade med under flera veckors förberedelse- och efterarbete. Det är alltså inte självklart att en permanent placering gör verket rättvisa. Det vore en stor glädje att få visa ”Korsnedtagning” igen, på det sätt den är tänkt. Det blir i så fall under delvis nya förhållanden, för vi måste välja en ny plats eftersom platsen där den stått inte är längre tillgänglig. Det är också viktigt att konst i domkyrkan kan tillåtas vara både tillfällig, återkommande och permanent.

En förutsättning är att konsten kan samspela med både kyrkorummet, med den konst som finns samlad genom seklerna såväl som med det som sker liturgiskt i rummet. Ingolf Kaisers ”Korsnedtagning” var ett exempel på när detta samspel fungerar.