I âDen sista flickanâ berĂ€ttar Nadia Murad sin fasansfulla historia. Hon gör det modigt och rĂ€ttframt. Och med stor sjĂ€lvövervinnelse. Som mĂ„nga vĂ„ldtĂ€ktsoffer sĂ„ kĂ€nner hon helt orĂ€ttvist skam. Den som ska skĂ€mmas Ă€r naturligtvis förövaren, men i vĂ„ldtĂ€ktsbrottets grymma logik Ă€r det ofta tvĂ€rtom. Dessutom kommer Nadia frĂ„n en mycket traditionell religiös minoritet dĂ€r oskuld fram till bröllopsnatten Ă€r oskriven lag.
Nadia tillhör folkgruppen yazidier i norra Irak. Hon vÀxer upp i byn Kocho med sin mamma och sina syskon. De Àr kurder, men med en egen, muntlig religion, yazidiska, dÀr Jesusgestalten Àr den fallna Àngeln Melek Taus.
Första delen av boken beskriver livet i en klan- och bykultur som kÀnns nÀrmast medeltida, men som hon beskriver med sÄ mycket klarsyn och kÀrlek att man trots det nÀstan drömmer sig dit.
Nadia gÄr i skolan, hon och syskonen arbetar pÄ fÀlten, de sover tÀtt tillsammans pÄ taket under sommarhettan och de Àlskar att Äka upp i bergen. Pappan lÀmnar sin fru och gifter om sig, senare blir han sjuk och dör. Mamman Àr Nadias stora ljusgestalt, hon kan varken skriva eller lÀsa, men klarar familjen med knappa resurser. Och Nadias berÀttelse frÄn Kocho skimrar.
2014 Ă€ndras allt. Islamiska staten inleder vad som mĂ„ste ses som folkmord pĂ„ yazidier. Nadias advokat Amal Clooney förklarar pedagogiskt i förordet att IS förberedde sig noga genom att lĂ„ta sin âavdelning för forskning och fatwaâ studera yazidiernas religion. Eftersom de saknar helig skrift rĂ€knades de som âotrognaâ och skulle förslavas. GĂ€rna med vapnet systematiska vĂ„ldtĂ€kter.
IS upprÀttade en stor byrÄkrati (kÀnner ni igen nazismens ordning?) och gav ut en regelbroschyr med frÄgor och svar. DÀr stÄr att kvinnliga slavar betraktas som lösöre och kan sÀljas eller ges bort hur som helst. Barn (flickor) fÄr vÄldtas om det Àr fysiskt möjligt.
Ăvergreppen som vi hört om pĂ„ nyheterna Ă€r alltsĂ„ inget som skett laglöst, de Ă€r alla utförda helt enligt reglerna.
Vilket vansinne! Den hÀr gÄngen yazidier, tÀnker man, en annan gÄng judar. Eller romer. Eller bosnier⊠Skilja ut grupper. Avhumanisera. Se dem som roten till allt ont.
Bokens andra del beskriver Nadias hemska tid som sexslav. HÀr förÀndras tonen, texten fÄr ett avstÄnd och blir mer klinisk. Jag förstÄr varför. NÀr hon rövas bort Àr hon en oerfaren flicka och har aldrig varit nÀra nÄn annan Àn sin mamma och sina syskon. Nu blir hon vÄldtagen. MÄnga gÄnger. Slagen. Förnedrad. Hon tvingas konvertera till islam. Tvingas sminka sig och krÄma sig inför soldaterna som ska vÄldta henne. SÀljs vidare, körs till nya hus. Hon beskriver hur hon stÀnger av och lÀmnar sin kropp, hur hon skÀms för att hon inte fÀktar och slÄr omkring sig. Men hur skulle hon kunnat göra det?
I bokens tredje del trycker hon ner handtaget pÄ huset dÀr hon för tillfÀllet hÄlls fÀngslad. De har glömt att lÄsa, eller inte brytt sig om det, sexslavarna var sÄ krossade att de inte förvÀntades rymma. Hon vÄgar ett steg ut. Och ett till. Nu Àndrar berÀttelsen karaktÀr igen och det Àr andlöst spÀnnande att följa Nadias lÄnga flykt, trots att man vet att hon klarar sig.
Till bokens allra mest intressanta avsnitt hör hennes kritik av medlöparna. De alldeles vanliga mÀnniskorna i Mosul som bara tittar bort nÀr förslavade kvinnor körs runt pÄ gatorna eller sÀljs öppet pÄ slavmarknaden. De som lÄter det hÀnda, steg för steg.
Till sist fÄr Nadia ÀndÄ hjÀlp av en fattig familj, som utför riktiga hjÀltedÄd. De hamnar senare i fara dÄ IS luskat ut vad de gjort. Ja, det Àr lÀtt att förstÄ dem som hukar i sina hem nÀr ondskan invaderar. Hur hade jag gjort sjÀlv i samma situation?
Boken mĂ„ste rĂ€knas som samtida vittneslitteratur. Den bĂ€sta parallell jag kommer att tĂ€nka pĂ„ Ă€r Malala Yousafzais âJag Ă€r Malalaâ. BĂ„da böckerna har ibland en nĂ„got ungdomligt förnumstig ton över sig. BĂ„da Ă€r ocksĂ„ skrivna ihop med spökskrivare. BĂ„da handlar om flickors kamp mot extremisters förtryck och bĂ„da Ă€r viktiga och lĂ€svĂ€rda.
Malalas Àrende Àr att muslimska flickor ska fÄ gÄ i skolan trots talibanernas kvinnoförtryck. Nadia Murads mÄl Àr att fÄ IS och de individuella förövarna stÀllda inför rÀtta för folkmord och systematiska vÄldtÀkter.
Malala fick mycket vÀlförtjÀnt Nobels fredspris 2014. Nadia Murad Àr nominerad till samma pris. Vilka modiga unga kvinnor!