– I det här sammanhanget är klarspråk en fackterm för ett begripligt myndighetsspråk. Vi har en lång tradition i Sverige att myndigheterna ska uttrycka sig så att medborgarna begriper, säger Catharina Nyström Höög, professor vid institutionen för nordiska språk i Uppsala.

Hon är en av talarna vid det seminarium som hålls i Stockholm idag, tisdag, i arrangemang av Språkrådet i samarbete med Uppsala universitets uppdragsutbildning. Detta med anledning av Internationella klarspråksdagen.

Sedan 1970-talet pågår det ett arbete med att förenkla och förtydliga myndigheters språk när de ska kommunicera med allmänheten. Det betraktas som en demokratifråga, medborgarna ska kunna begripa vad myndigheterna vill dem. Arbetet har drivits på av riksdag och regering tillsammans med språkvetare, jurister, journalister, myndigheter och kommuner. Ett resultat är ”Svarta listan” utgiven av Regeringskansliet, där man får enklare alternativ till krångliga myndighetsord. I dagarna ges en bok ut om hur språkutvecklingsarbetet har gått till, ”Krångelspråk bli klarspråk”.

Nya medier och nya krav på tillgänglighet innebär nya utmaningar även för myndighetsspråk. Catharina Nyström Höög ska tala om just det vid seminariet.

– Det vi vet är att texter uppfattas annorlunda när de står att läsa på webben. Där är det också färgfält, matriser och annat bland orden och meningarna. Vi blir därför allt mer ovana att se en hel sida med bara text med svarta bokstäver mot en ljus bakgrund. Men utvecklingen framöver är knepig att sia om, säger hon