Man ska börja med närproducerat, ni vet allt det där med transportutsläpp och så. Och när det finns så mycket kvalitet nästgårds så självklart. Allestädes närvarande Trio X har gjort ett alldeles utmärkt album med Meta Roos. ”Folk & Jazz” heter det prosaiskt nog och det säger vad det är. I ett antal vackra och smått magiska folklåtar tar man ut svängarna ordentligt och det har blivit suveränt bra. Meta Roos imponerar i varje låt och backas upp snyggt av den eminenta trion.

Bosse Broberg kan man nu för tiden mest avnjuta tillsammans med Good Morning Blues. Han är ju annars ett stycke jazzhistoria i sitt eget namn. Att han fortfarande är att räkna med visar han tillsammans med några spelkompisar, som Jonte Högman, Hampus Adami och Göran Strandberg på ”O’s Bloos”, en fin hyllning till Lasse O’Månsson.

Det hörs väl på namnet vem trummisen Oscar Johansson Werre är släkt med. Musiksmaken tycks ha ärvts den också. Det unga bandet Mainland Jazz Collective ger sig friskt på kompositioner av namn som Miles Davis, Wayne Shorter och Dizzy Gillespie och ett par egna låtar på debutalbumet ”The Messenger”. Kanske inte så originellt, men välspelat.

Artikelbild

| Anna Einarsson är något av en musikalisk kameleont som imponerar på nya plattan "Life in pieces".

Stockholm Jazz Orchestra spelade i Uppsala nyligen och deras nya album ”Nature spirits” är riktigt bra. Det är lite ovanlig storbandsmusik, skriven av Peter Knudsen, inspirerad av John Bauers målningar. Alltid pigga Uppsalabolaget Do Music Records spelade in och detta är riktigt bra, med oväntade klanger och skickligt samspel.

Hon är verkligen en musikalisk kameleont, Anna Einarsson. På ”Life in pieces” sjunger hon till sättningen ackordeon, piano och kontrabas. Spännande vemodiga arrangemang, uttrycksfull sång och fina texter. Det räcker mycket långt.

Gruppen Hellskotta leds av gitarristen Erik Skott och saxofonisten Sofi Hellborg. På ”Badibado” ger de prov på intrikata blåsarrangemang och suggestiva klanger och rytmer. Med inlån från andra genrer och roliga samplingar får de till en imponerande bredd.

Egentligen kan det ju vara så enkelt, en gitarr och ett munspel. I alla fall om man heter Emil Ernebro & Filip Jers. På ”Duet” visar de vad man åstadkomma i den sättningen, och det låter bra. Man kan förstås också vara fler och ha en traditionell jazzsättning och lyckas fint med det. Det gör Martin Brandqvist Quartet på albumet “Relations”. Snygga kompositioner av trumspelande ledaren.

Artikelbild

| Avishai Cohen är en virtuos på kontrabas. Nu är han aktuell med ett nytt album där Uppsalabördige flöjtisten Anders Hagberg medverkar.

Till en jazzfestival måste man helst också ha en del internationella inslag. Vad sägs om nytt med suveräne basisten (och inte minst Uppsalabesökaren) Avishai Cohen. Tillsammans med pianisten Elchin Shirinov och trummisen Noam David åstadkoms storverk på ”Arvoles”. Uppsalabördige Anders Hagberg sekunderar på flöjt.

Tyska ACT håller öronen öppna för ung jazz och från andra delar av Europa. Trummisen Max Stadtfeld leder sin skönspelande kvartett på ”Stax” med gott resultat. Gitarristen Bertram Burkert visar klass och stilkänsla. Pianisten Daniel García har sin trio på ”Travesuras” och influenserna från flamencon är tydliga och uppfriskande.

Man kanske inte främst tänker på Miles Davis som kompositör, hans trumpetspel stod så i förgrunden. Men en som funderat på det är pianisten Yuko Mabuchi. På albumet ”Plays Miles Davis” gör hon just det, tillsammans med modiga (och som tur är duktiga) trumpetaren JJ Kirkpatrick. Låtar som ”Milestones”, So what” och förstås ”Missing Miles”, han är saknad. Mabuchi & Co gör det riktigt fint och det är roligt att höra musiken tolkad så här.