Lisa Nilsson är ute på ett segertåg med sin turné "Himlen runt hörnet 25 år". Genombrottsalbumet från 1992 har vid det här laget hunnit fylla 26, men det hela började förstås i fjol med tre utsålda jubileumskonserter på Göta Lejon i Stockholm. Gensvaret från publik och recensenter blev gott, vilket ledde fram till höstens Eriksgata genom landet.
På fredagskvällen var det Uppsalapublikens tur. De som valde bort slutdebatten i SVT till förmån för tre timmar (inklusive paus) med Lisa Nilsson och hennes skickliga musiker ångrar nog inte sitt val. Första halvlek ägnades helt åt "Himlen runt hörnet" vars låtar spelades i korrekt ordning med titelspåret först och "Försiktigt" som avslutning. Den sistnämnda låten byggdes snyggt upp till ett mäktigt crescendo där musikerna med saxofonisten Jonas Kullhammar i spetsen fick fritt spelrum.
Överhuvudtaget gav Lisa Nilsson sitt sexmannaband generöst med utrymme att briljera under konserten. Och varför skulle hon inte göra det med sådana briljanta musikanter vid sin sida! Tre av dem, gitarristen Mattias Torell, trummisen Per Lindvall och Pål Svenre på keyboard, var faktiskt med under inspelningen av succéplattan i Polarstudion i Stockholm vintern 1992.
Lisa Nilsson hyllade också låtskrivaren Mauro Scocco och producenten Johan Ekelund som i högsta grad bidragit till att "Himlen runt hörnet" sålts i svindlande 450 000 exemplar. Som en blinkning till det svunna 90-talet, då det fortfarande gick att sälja cd- och lp-plattor, var scenen dekorerad med ett antal guldskivor.
Efter pausen blev programmet mer varierat med både välkända och mindre ofta spelade låtar från Lisa Nilssons långa karriär. Klart är att hon i varenda nummer visade vilken fantastisk sångerska hon är. Hon kan trycka på hur mycket som helst utan att pressa rösten, fraseringen är perfekt och hon håller obehindrat i tonerna så länge som hon vill. Allra mest briljerade hon i extranumret "I have nothing", ett av Whitney Houstons paradnummer. Efter den låten kokade det i Stora salen på UKK.
Lisa Nilsson har också talets gåva och var hur bekväm som helst i mellansnacken, vilket gav konserten ett mervärde. Uppsalapubliken hade hon i sin hand redan från inledande "Himlen runt hörnet" med självklar allsång. Enda minuset: 30 minuters paus var i längsta laget. Jag hade också gärna hört hennes fina tolkning av Cornelis Vreeswijks "Telegram för fullmånen" som hon spelat in med Esbjörn Svenssons Trio.