Gränser är till för att överskridas! Det verkar vara svenska nycirkusen Cirkus Cirkörs motto för dess konstnärliga utveckling. Ingen kroppsövning är omöjlig att bända till, tyngdlagen upphävs å det mest hissnande och förmågan att hålla flera bollar eller vad som helst i luften är bara förnamnet. I "Limits" blir denna konstnärliga ambition dessutom en metafor för världsläget överhuvudtaget. Den kanske mest aktuella frågan av alla just nu, nämligen flyktingströmmarna är i fokus för en lysande, musikalisk och poetisk nycirkusföreställning.

I den vävs flyktingars minnen in. Inspelat berättar de själva om vad de lämnat och varför. De bildar klangbotten till de fem ekvilibristiska nycirkusartisterna och deras konst.

Tillit och medmänsklighet gestaltas med urgammal cirkuskonst som stöpts om till nummer med dagsaktuell fräschör. De går i varandra och är rytmiska som i en dansföreställning. Tydligast blir det i Amanda Rydmans akrobatik i sin asiatiska ring och annat balanserande hon gör.

Artikelbild

| Sluttande plan. De fem nycirkusartisterna i Cirkus Cirkör balanserar virtuost på ett gravt sluttande dekorelement i "Limits".

Enmansorkestern Samuel "Looptok" Andersson är mer än bara ett kitt för föreställningen, den är själva varpen i dess väv. Hans musik är melodisk techno med etniska inslag och han byter obehindrat mellan elfiol, digitala trummor och annat som han bara plockar upp från scengolvet och skapar klanger av. Man hör spår av urfolkens musik från skilda håll i världen. Medryckande taktfast blir det i ett nummer där de artister som inte gör luftakrobatik är jordbundna med stora trumrör.

Samarbete gestaltas med en språngbräda där Anton Graaf och Einar Kling-Odecrants ger kraft till varandras luftsaltomortaler. Mot slutet rullar det en lista i fonden med namnen på alla omkomna i Medelhavet de senaste åren och duons balansakt ter sig allt mer desperat. Den utvecklas till en av föreställningens starkaste ögonblick vid sidan av luftakrobaten Saara Aholas akrobatik i en trapets, som under ett flyganfall.

Den jonglerande Peter Åberg lyckas skapa både komik och musik ur sina stämda jongleringsrör och han vrider ur både humor och desperation ur det tredimensionella pusslet Rubiks kub. Som sina artistkollegor är han multikunnig och då och då är han lyhörd och stabil basen för Saara Aholas akrobatik.

Andra akten är lite mer splittrad i upplägget men engegemanget och publikkontakten överbryggar det mesta. Att kombinera dagsaktualiteter med nycirkus, det trodde jag inte var möjligt. Men Cirkus Cirkör spränger gränser, skapar gemenskap ända ut i salongen och ger en fantastisk totalupplevelse med "Limits".