Stefan Böhms kontor är ett rum i uppbrott. Det är luckor i bokhyllor och på väggarna. Några få pappershögar trängs på hans skrivbord. I fönstren finns tomma blomkrukor och en glasskulptur. Han ursäktar sig över packningsröran och erbjuder plats i en blå soffgrupp, faktiskt densamma som hans företrädare Finn Poulsen haft. Kaffet hämtar vi tillsammans i personalens matkantin en trappa upp.
- När jag fick frågan av Upsala stadsteaters rekryterare Mats Johansson om att bli chef här blev jag förvånad, men också glad. Jag var 55 år och såg det som en andra professionell chans i livet, säger Stefan Böhm.
- En tid efter det vi hade lagt ned den teatergrupp som jag var konstnärlig ledare för mer under än 20 år, Fria Proteatern, hade jag verkat ett tag som frilansande regissör och undervisat vid olika Teaterhögskolor. Jag fungerade som en sorts handelsresande i teater och saknade en fast arbetsplats, men också att se en verksamhet växa i samspel med sin publik.

Många projekt som Stefan Böhm initierat på Upsala stadsteater gläds han åt att kommande teaterchefen, Linus Tunström, ska jobba vidare med. Som exempelvis publikarbetet och dess ombudsmannasystem. Över 500 engagerade vänner till Upsala stadsteater finns nu i teaterns ombudsregister.
Stefan Böhm är också glad över att vetenskapsteatern och att samarbetet med Uppsalas två universitet kommer att leva vidare. Arbetet med att förankra en repertoar i den uppländska myllan har fallit väl ut, vilket också är en glädje. Men vid den första föreställningen med Upplandsanknytning, Svartbäckens ros, blev han mest förvånad över att publiken hade ett engagemang i de platser som det berättas om i Owe Thörnqvists låtar.
- Jag hade tänkt ganska länge på att jag ville göra en musikteaterföreställning om den första rocksångaren som sjöng på svenska. Det blev en extra bonus att hans texter bokstavligen utspelar sig utanför Upsala stadsteaters dörr, berättar Stefan Böhm.

Svartbäckens ros kom att spelas i tre olika omgångar på Upsala stadsteater, turnera med Riksteatern och avslutningsvis sättas upp på Götaplatsen i Göteborg.
Även projekten Hälsningar från Nu och 4 X Uppsala, nyskrivna serier av beställningspjäser i båda fallen, hade Uppsalaförankring. Det hade också ett par andra publiksuccéer, Nancy Viktoria och von Sydowska morden.
- Vi har haft många urpremiärer. Bara spelåret 2004 - 2005 var det tio stycken och vår dramaturg, Marie Persson-Hedenius, har varit en stark kraft i detta. Jag tror faktiskt vi har varit en förebild för andra teatrar när det gäller nyskriven dramatik, säger Stefan Böhm.
- Frispelen tror jag också varit utvecklande för skådespelarna. Där har deras egna idéer och impulser fått en plats på scenen. Kraven på polityr har inte varit så stora, men en del av föreställningarna har fått växa och blivit till "riktiga" föreställningar som givits flera gånger, exempelvis Älskade Marie och Solen bor i Karlstad.
En gång har Stefan Böhm medverkat i en föreställning på Upsala stadsteater som skådespelare. Det var i Född skyldig, en pjäs som handlade om nazisternas barn.
- Att gestalta främlingskapet och hur man förhåller sig till det främmande är en röd tråd för mig. Mina föräldrar kom till Sverige som flyktingar under kriget och det finns många med liknande erfarenheter i dag. Jag tycker teater ska vara en spegling av det verkliga livet.

Flera unga kvinnliga skådespelare har haft sin första anställning på Upsala stadsteater, som exempelvis Frida Hallgren, Alexandra Rapaport och Livia Millhagen. De kvinnliga regissörerna har somliga spelår till och med varit i majoritet.
- Jag har inte så aktivt sökt just kvinnor till regijobben, det har bara blivit så. Men jag har alltid jobbat jättebra med kvinnor och flera av mina närmaste medarbetare tillhör det könet. Kvotering har jag inte använt mig av, utan valt de projekt jag tyckt varit intressanta. De frågor som intresserat mig mest alltsedan tiden i Fria Proteatern rör demokrati, folks rätt att bestämma över sina egna liv och kanske att kvinnliga regissörer är mer intresserade av det, funderar han.
- Men jag är uppvuxen med en traditionell syn på kvinnor och män. Det är först som chef jag har fått upp ögonen på att det kan vara ojämlikt när det gäller löner och frågor om arbetsvillkor.

Elektraprojektet inleddes 2001, då Birgitta Englin regisserade den grekiska klassikern Elektra, flyttad till modern tid. Fryshuset i Stockholm och sedermera har Riksteatern blivit en del i detta växande projekt. Till hösten är det dags för dess fjärde produktion, Elektra show. Efter Elektras systrar och Elektras bröder ska nu också föräldrarna få gestaltning på scenen.

Men det har också varit motgångar. Teatern tvingades lägga ned en föreställning hösten 1997, den påkostade Gustav III, eftersom huvudrollsinnehavaren, Torsten Flinck, inte kunde hantera sitt missbruk längre.
Stadsteatern har också haft en ordentlig ekonomisk kris under den här tiden. Upsala stadsteater firade femtioårsjubileum under säsongen 2001 - 2002 och det spelades i varje vrå av det upprustade och renoverade huset. Budgeten överskreds och vid årsskiftet 2003 uppdagades att Upsala stadsteater hade ytterligare grava ekonomiska problem som hade rötter långt bak i tiden. Ekonomichefen fick gå.
- Det var en jättejobbig tid och då funderade jag på om också jag skulle sticka. Men efter många samtal med teaterns styrelse beslutade jag mig för att vara kvar och för att ta teatern genom krisen med målsättningen att inte säga upp någon av teaterns personal, berättar Stefan Böhm.
Man skar ned antalet produktioner det nästkommande spelåret i stället och en ny ekonomichef, Sverker Gavell, satte i gång att sanera ekonomin tillsammans med Stadsteaterns styrelse och Uppsala kommun. Bland annat fick man ett förmånligt lån från kommunen. Stefan Böhm trappade för sin del ned på det egna regisserandet.
- Att vi höll i den svenska Teaterbiennalen 2003 blev ett lyft för hela personalen. För egen del ångrar jag inga beslut, de fattades utifrån vad jag visste just då och jag hade inte kunnat handla annorlunda, säger Stefan Böhm.

Till hösten ska Stefan Böhm medverka i den återuppståndna Fria Pros turné med sitt hyllade Vysotskijprogram. Bland annat ska man ge fyra konserter på gamla hemmascenen Scalateatern i Stockholm. Nu på tisdag, 5 juni, ska han själv berätta om de tio åren som chef för Upsala stadsteater, med hjälp av flera ur ensemblen.
- Teatern är både min hobby och mitt yrke. Man är aldrig så mitt i sitt eget liv som när man arbetar med en pjäs, säger Stefan Böhm
- Så nu känns det väldigt vemodigt att sluta på Upsala stadsteater. Det har varit fantastiskt kul att få vara en del av detta teaterlaboratorium för mänskliga relationer.