Världsmusik är ett annat lands folkmusik, brukar det heta. Sällan har det illustrerats så bra som av niomannabandet från Uppsala som tar intryck av såväl nordisk som irländsk, japansk och afrikansk musik med mera. Några av låtarna i deras repertoar är egenskrivna, andra har de anpassat till sin nästan helt akustiska sättning med bland annat en stor blåssektion, flera sorters slagverk, stråkar och dragspel.
- Vår musik låter lite annorlunda bara på grund av sättningen. Men det känns som att låtarna hör ihop fast de kommer från så spridda platser. Många av låtarna vi spelar är hits i sin genre, men om man inte har koll på den genren känner man kanske inte till dem, säger Sofie Renemar, klarinett.

Man bör heller inte bli förvånad på en Morfis Bixur-konsert om någon västerländsk sommarplåga dyker upp i ny tappning. Bandet berättar hur deras sätt att skapa musik är fritt från "västerländska restriktioner".
- Vi har annorlunda skalor och sätt att arrangera instrumenten på, vi har också andra takter, toner och ackordföljder. Ibland byter vi takt flera gånger i samma låt, säger säger Sakip Murat Yalcin som spelar slagverk och kommer från Turkiet.

Att musiken kan kännas främmande för otränade öron är inget som skrämmer publiken, tvärtom tycks en intensiv glädje förmedlas genom musiken till lyssarens öron.
- Det är för att vi är så glada själva. Folk säger efter varje spelning "ni tycker verkligen om vad ni gör", säger Sakip Murat Yalcin.

En sista fråga hänger i luften och Christofer Bäcklin, som spelar saxofon, berättar till slut historien om hur bandet fick sitt märkliga namn.
- Min morfar kommer från Slovakien och han skulle lära ett av sina barnbarn en ramsa på svenska. Han hade stavat den konstigt, som någon sorts fonetiska svenska ord, för att det skulle låta svenskt när någon från Slovakien läste det. Och "morfars byxor" blev då "morfis bixur", säger Christofer Bäcklin med ett leende.

Se: Morfis Bixur spelar på Kulturoasen i Håga by, Uppsala, söndag 25 april.