Tidigare artiklar i debatten om Uppsalas arkitektur går att läsa under denna artikel.

Arkitekturupproret förfasar sig i Upsala Nya Tidning (14/8) över de nya husen längs Råbyvägen. Artikeln illustreras med ett mörkt foto där tunga orosmoln hänger över byggnaderna. För den som rör sig i miljön visar gatuperspektivet istället på en variation i skala, form och material. Färgkontraster skapar en rytm och ett välbehövligt brott mot de angränsande kvarteren i Gränby, Kvarngärdet och Löten.

Det är symptomatiskt att denna debatt med sin ängslighet inför ny arkitektur blossar upp i Uppsala där politikerna i över femtio år haft ett nytt konstmuseum på agendan. Kommunen utreder nu åter det framtida museet. Typiskt nog avser två av tre projekt gamla byggnader, slottet och Ångkvarn. Endast det tredje, kvarteret Hugin, gäller nybygge. Medborgarna har därtill föreslagit en rad spännande lokaliseringar som utredningen negligerat. Framför allt tänker jag på Hamnplan, söder om Tullhuset, ritat av Gunnar Leche.

Kommunstyrelsen har förlängt utredningstiden. Förslag om läge för det framtida konstmuseet kommer att presenteras först i februari 2020. Ingen information har sipprat ut om hur långt projektet kommit. Kommunstyrelsen borde redan i början av hösten bjuda in allmänheten till ett möte där utredaren Patrik Hesselius redogör för planerna. Den pågående debatten i UNT visar på ett stort behov av dialog om stadsbyggnad.

Den tidigare utredaren Jane Nilsson föreslår att det framtida konstmuseet bör omfatta blygsamma minst 4 000 kvadratmeter plus magasin. Jämför detta med universitetet som lämnade gamla lokaler för det nybyggda centralt belägna Segerstedthuset på 25 000 kvadratmeter.

Arkitektur är en av de sköna konsterna och enligt Le Corbusier, en av 1900-talets mest inflytelserika arkitekter, är den konst i dess högsta bemärkelse.

Kommunen bör ta ett radikalt grepp om konstmuseifrågan. Det behövs fler byggnader på samma höga arkitektoniska nivå som Henning Larsens Uppsala Konsert & Kongress som byggdes efter en internationell tävling. Det gick att hantera den komplicerade tävlingen på ett sätt som gett positiva vibrationer. I kommunens arkitekturpolicy från 2017 slås fast: ”Tävlingsformen ger maximalt utrymme för kreativa processer och ger djupgående kunskap om ett projekts förutsättningar och möjligheter. Att ha flera förslag att välja mellan och jämföra ger dessutom ett brett underlag för beslut och genomförande.”

Nu är det dags att utlysa en internationell arkitekttävling för ett nybyggt konstmuseum. Kommunen har en modern arkitekturpolicy och en egen stadsarkitekt med erfarenhet av arkitekturtävlingar. Utsikterna är goda att tävlingen kan genomföras på ett förnämligt sätt.