I sin blodtörst åt nioåriga Conny upp sitt husdjur, ett litet marsvin vid namn Brutus.
Så gick det i vart fall till i första utkastet av barnboksskräckisen "Basketbollar och blodpudding", del ett i författaren och illustratören Daniel Thollins serie "Blodiga tänder"
– Förlaget tyckte att Conny framstod som lite väl osympatisk och det kan jag faktiskt hålla med om, säger han.
I stället fick huvudkaraktären Conny behålla sitt marsvin som sidekick – ett alternativ minst lika spännande enligt Daniel Thollin. För vad händer egentligen när ett marsvin får ett bett av en vampyr – blir den också en blodsugare, så som legenden säger?
Daniel Thollin trivs när gränser utmanas och försätter gärna sina barnböcker där – det är där det uppstår frågor, reflektion och nyfikenhet, förklarar han. Ett självklart val var att låta vuxenvärlden reagera på barnvärlden i boken, exempelvis genom att Connys mamma inte märker av hans vampyrförändringar.
– När man gör något som är tillrättalagt blir inte barn intresserade. Mitt mål är att hitta gränserna, när är något lagom läskigt och inte, roligt och inte, säger han.
Serien "Blodiga tänder" blir Daniel Thollins första bokserie han både skrivit och illustrerat själv för ett större förlag – men cv:t börjar bli långt. Utöver arbetet på som utredare på Region Uppsala har Daniel Thollin jobbat som sjuksköterska på Akademiska och samtidigt gett ut en rad böcker sedan debuten 2009.
Då illustrerade han "Jesus hates Zombies" av den amerikanske författaren Stephen Lindsay. I närtid har han tillsammans med "Pax"-författaren Ingela Korsell gett ut "Mutanterna", om barn som fått superhjälteliknande egenskaper av att ha muterats i ett forskningsexperiment på Uppsala universitet. 2020 gav Daniel Thollin även ut en självbiografisk serieroman "Jag minns varje slag" om femåriga Daniel som växer upp med våldsam mobbning.
– Jag hämtar alltid lite från mig själv i det jag gör. Conny har ju också en väldigt elak kompis, precis som jag hade när jag var liten och teman som ensamhet och utanförskap återkommer i flera av mina böcker, säger Daniel Thollin.
När slagsmålen bröt ut på skolgården var det dock 90-tal i Dalarna och den stora grejen i stan var att barn uppmanades att inte ta emot godis från främlingar.
– Nu är man rädd för andra saker, såsom hur uppkopplade vi är eller gängkriminalitet. Sådant genomsyrar historierna oavsett om jag tar upp det eller ej. Samhället har förändrats på många sätt, och särskilt vad vi är rädda för, säger han.