På middagsbordet hos Brita Norlén i Rickomberga trängs finservisen med levande ljus, ostmackor, papper och pennor. Varannan vecka träffas Onsdagsgruppen för att varva kaffe med högläsning och diskussion av egna och andras texter. De introducerar sig och sin relation till skrivandet. Till en början enskilt, men så småningom blir varje presentationen kollektiv, där alla fyller i varandras historier med detaljer och tillägg. På ett fårskinn bredvid sällskapet ligger hunden Frasse och snarkar ljudligt.
– Annika är som ett levande uppslagsverk. Ibland nämner hon ett känt namn bara i förbifarten och man frågar sig hur hon har kommit att lära känna så många människor, säger Brita Norlén.
Annika Bäckström rycker på axlarna och ler. Hon är slavist och översättare, hedersdoktor vid Uppsala universitet. 2012 tilldelades hon Pusjkin-medaljen till följd av sina insatser för den ryska kulturen.
Onsdagsgruppen har träffats regelbundet sedan 1980-talet, berättar Ingemaj Lindh. Några medlemmar har kommit och gått, men kärnan har varit densamma under flera år. Cirkeln startade efter att Brita Norlén och Inger Norberg hade läst en kurs i kreativt skrivande och kände att de ville fortsätta efter kursavslutningen. Förut samlades de en gång i veckan, men nu, när flera medlemmar börjar bli till åren, har tillfällena glesnat något. Numera träffas de varannan onsdag, förutom på högsommaren. I fjol bestämde sig gruppen för att låta trycka upp en gemensam samling av prosa och poesi, en dokumentation av gruppens arbete genom åren.
– Vi kommer ju inte att hålla ihop hur länge som helst, så vi ville samla det vi har gjort. Det var Ingers idé att ge ut en antologi. Hon tog på sig att sköta formgivningen, och kom med förslag till vad vi skulle ta med, säger Brita Norlén.
Boken "Vi ses på onsdag!" innehåller blandade verk av deltagarna. Den har tryckts upp i ett antal kopior. Medlemmarna ger ofta bort den som vänbok.
Så blir det dags för kvällens högläsning. På ett ögonblick tystnar damerna och uppmärksamheten riktas mot den äldsta i gruppen. Annika Bäckström tar tag i bordskanten och ställer sig upp.
– How do you say "bread" in the language of bullets? inleder hon.
Det är en dikt av Sedigheh Vasmaghi, Uppsalapoet och människorättsjurist som i september fick ett utreseförbud från Iran. Hon är god vän till flera medlemmar i gruppen. Annika Bäckström och Brita Norlén har översatt hennes dikt till svenska och engelska för att hedra hennes kamp för jämlikhet och rättvisa.
Ordet vandrar vidare runt bordet. Var och en läser ett stycke. Vi får följa med Ingemaj Lindh till hennes barndomshem i finska Porkala som annekterades av Sovjet, Inger Norberg läser en text om tuppfäktning på Madagaskar och Tordis Richardsdóttir delar med sig av en dikt på isländska om coronaviruset och fördomar. Ann-Marie Axner har suttit ganska tyst och lyssnat till de andra under kvällen, men när det blir hennes tur läser hon en gripande dikt om egna erfarenheter som dotter till en mamma med en psykisk sjukdom.
– Den är otroligt fin. Vi känner ju dig så väl, Ann-Marie, men det var först när jag fick läsa detta som jag förstod vad du har varit med om, säger Brita Norlén.
Ett liv utan onsdagsgruppen känns omöjligt, tycker sällskapet. När gruppen startade var det ovanligt med skrivarcirklar, men idag har intresset vuxit och det finns flera grupper i Uppsala och runtom i landet.