Ergos ekonomi på skör tråd – besked väntas på tisdag

Den klassiska studenttidningen Ergo har vänt upp och ned på organisationen för att rädda ekonomin. Men med två månadslöner kvar är det fortsatt oklart om det räcker. I ett öppet brev till universitetet ställer de frågan: när kommer beskedet, ska Ergo leva eller dö?

I Ergos första nummer som kom ut 1924 medverkade bland annat Karin Boye.

I Ergos första nummer som kom ut 1924 medverkade bland annat Karin Boye.

Foto: Ergo / PrB/TT

Kultur2025-05-09 13:49

– Det börjar bli ont om tid.

Det konstaterar Lovisa Sjöström Johansson som är chefredaktör för den över 100 år gamla studenttidningen Ergo. I dag läses den av omkring 12 000–15 000 läsare i månaden och är Uppsalas största studenttidning. Det är inte första gången Ergo hotas av nedläggning, men den här gången är tidningens framtid ytterst ovisst, enligt chefredaktören.

Redaktionen har nämligen gjort allt de kan för att tillmötesgå universitetets krav för fortsatt finansiering, men har inte fått någon respons, berättar hon. I ett öppet brev skriver Ergo att det är upp till universitetet att ge besked – ska tidningen gå i graven eller inte?

Lovisa Sjöström Johansson är Chefredaktör på Ergo sedan 2023.
Lovisa Sjöström Johansson är Chefredaktör på Ergo sedan 2023.

Ergo är beroende av universitetets finansiering sedan 2021. Då skulle tidningen läggas ner på grund av en omorganisering i Uppsala studentkår, som tidigare stått för tidningens ekonomi. Kåren var tvungen att skära i budgeten vilket drabbade Ergo.

I dag har Ergo 1,5 heltidstjänster och ett tiotal verksamma skribenter och illustratörer. Annonsintäkterna ligger på omkring 200 000–300 000 kronor och resterande kostnader står universitetet för. Den 21 juni 2022 beslöt rektor Anders Hagfeldt och prorektor Coco Norén att tidningen skulle få 850 000 för år 2022, 750 000 för år 2023 och 650 000 för år 2024.

Samma höst firade Ergo sitt hundraårsjubileum med ett halvår framför sig av nedräkning – för den sista juni är pengarna slut och Ergo har ännu inte sett skymten av ett nytt avtal.

Coco Norén, prorektor vid Uppsala Universitet, klargjorde att universitetet skulle stötta upp ekonomin för den klassiska studenttidningen efter att Uppsala studentkår beslöt att lägga ner Ergo 2021.
Coco Norén, prorektor vid Uppsala Universitet, klargjorde att universitetet skulle stötta upp ekonomin för den klassiska studenttidningen efter att Uppsala studentkår beslöt att lägga ner Ergo 2021.

Enligt Lovisa Sjöström Johansson har universitetet tidigare uppgett att ett problem är tidningens ägande. Detta diskuterades för ett år sedan.

– "Hade ni ägts av alla kårer, då hade det varit en annan historia" sa de till oss då, så då såg vi till att ägandet av Ergo skulle ändras, säger Lovisa Sjöström Johansson.

Så fort Ergo och kårerna vet hur det blir med finansieringen kommer tidningen att få ett eget organisationsnummer och en styrelse med representanter från samtliga kårer. Samtliga dokument om verksamhetens förändring har landat i universitetets mejlinkorg för flera månader sedan.

– Vi har jobbat med detta under hela hösten och vintern och även tagit fram planer på hur vi ska kunna växla upp och finansiera oss själva på ett bättre sätt, säger Lovisa Sjöström Johansson.

Uppsala studentkår, där Ergos redaktion huserar.
Uppsala studentkår, där Ergos redaktion huserar.

Hon beskriver att ett par tryckta nummer om året skulle vara fördelaktigt för annonsförsäljningen i kombination med att tidningen ska nå ut i ytterligare kanaler, exempelvis via ett nyhetsbrev. När alla kårer sitter i styrelsen finns också bättre förutsättningar för ett journalistiskt samarbete med studenter som skriver kårblad för respektive kår, enligt Ergos chefredaktör.

– Jag tycker och tror att det vore en jättestor förlust om Ergo behöver lägga ner. Ergo är en lättillgänglig plattform för studenter att göra sig hörda på. Det är en plattform för debatt, av och för studenter där vi skildrar högt och lågt, från valborgsfirande till om universitetet är tillgänglighetsanpassat. Tidningen fyller ju en funktion för studentdemokratin. Tar man bort den så är det klart att ett vakuum uppstår, säger hon.

Ergo 1966 och Ergo 2019, då de sista tryckta exemplaren av tidningen distribuerades.
Ergo 1966 och Ergo 2019, då de sista tryckta exemplaren av tidningen distribuerades.

Joakim Löfkvist jobbar på universitetsförvaltningen och har arbetat med frågan genom åren. Han berättar att det som är snårigt för universitetet är att de inte får ge bidrag, däremot får de stödja specifika aktiviteter som främjar studentinflytande.

– Ergo är ju en sådan verksamhet, men hittills finns en modell som gör att vi ger olika stort stöd till studentkårerna beroende på hur många studenter de representerar, och det varierar också med hur många som studerar vid universitetet. Nu har vi behövt ta fram en egen ekonomisk modell för just Ergo.

Joakim Löfkvist arbetar på universitetsförvaltningen på Uppsala universitet och har jobbat med frågan om Ergos finansiering.
Joakim Löfkvist arbetar på universitetsförvaltningen på Uppsala universitet och har jobbat med frågan om Ergos finansiering.

Har deras omorganisering påverkat utsikterna?

– Det blir mycket lättare att ge pengar till dem när de har ett gemensamt ägande. All heder till Ergo, de har verkligen kämpat på.

Det låter ljust?

– Om allt vill sig väl har vi ett besked på tisdag den 13 maj.

Varför har det inte kommunicerats till dem?

– Vi har varit dåliga på att återkoppla. Vi har ju inte haft ett besked, men det är klart att vi hade kunnat säga något under tiden om att situationen ser ut så. Sedan är det bra att de varit aktiva och legat på, säger Joakim Löfkvist.

De har skrivit i Ergo

Gösta Knutsson, författare

Anders Ehnmark, författare

Ola Larsmo, författare

Anna Lindh, fd Sveriges utrikesminister

Christina Jutterström, fd SVT-chef

Anna-Greta Leijon, fd justitieminister

Jan Moltas Eriksson, tv- och radiokomiker samt psykiatriker

Karin Boye, poet och författare

Jan Eklund, redaktör för DN boklördag

Per I Gedin, initiativtagare till Sveriges första moderna pocketutgivning.

Leif Lewin, professor emeritus i statsvetenskap

Anders Holmberg, programledare för Agenda och Gomorron Sverige

Richard Myrenberg, SR:s Afrikakorrespondent

Gunilla von Hall, SvD:s korrespondent i Genève

Nina Hemmingsson, serieskapare

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!