Skolbibliotekens ställning ska stärkas genom de skärpningar i skollagen som träder i kraft 1 juli.
Grundskolechefen Erik Ojala betonar att kommunens cirka 70 grundskolor och gymnasier inte börjar från noll. Skolbiblioteksverksamhet finns redan i dag, även om nivån varierar.
– Sedan riksdagen klubbade lagändringen har förvaltningen jobbat med frågan tillsammans med skolorna. Det har framför allt handlat om att gå till botten med lagens ändamål – det vill säga att elevernas läsande och medie- och informationskunnighet ska främjas, säger Erik Ojala.
Diskussionen med fokus på syftet med lagändringarna har enligt honom varit nödvändig för att rektorerna under det kommande läsåret ska kunna justera skolornas organisationer.
En annan viktig punkt är upprättandet av en skolbiblioteksplan, något som den nya lagen kräver. I planen ska det preciseras hur lagtextens skrivningar ska uppnås. Planen väntas klubbas av utbildningsnämnden före årsskiftet.
Men skärpningen i skollagen gäller ju från 1 juli?
– Så är det ofta i skolans värld. Lagändringar införs, men det tar tid att implementera dem. För oss är det som sagt viktigt att fundera över syftet. Även om vi hade jätteresurser och kunde anställa massor av skolbibliotekarier på ett bräde så måste vi först ha en plan för vad de ska göra.
Erik Ojala ser flera utmaningar när den nya lagstiftningen ska tillämpas. Tuffast blir det kanske för många mindre grundskolor, medan gymnasierna klarar de nya lagkraven bättre. Dels i kraft av att de oftast är stora enheter, dels eftersom skolbiblioteksverksamheten oftast redan är mer utbyggd än på många grundskolor.
Det handlar också om att skolornas storlek varierar, från omkring 60 till 1 000 elever. Det betyder att förutsättningarna för hur grundskolorna och gymnasierna ska leva upp till den nya lagstiftningen skiljer sig åt, menar han.
Det handlar bland annat om formuleringar som säger att biblioteket ska finnas på skolan och vara bemannat av en utbildad bibliotekarie, eller en medarbetare med relevant akademisk examen. Avsteg från huvudregeln kan bara medges i undantagsfall.
– Hur de små skolorna ska gå till väga måste få växa fram på ett klokt sätt. En skola med få elever kanske i dag har ett rum som används som bibliotek, med en lärare som ansvarig för verksamheten. I sådana skulle man kunna tänka sig att en skolbibliotekarie kommer dit ibland för att stärka upp. Den sortens samverkan mellan skolorna kommer att växa fram, säger Erik Ojala.
Vilka undantag från huvudregeln som accepteras lär stå klart när Skolinspektionen börjar bedöma hur väl skolorna lever upp till den nya lagstiftningen, tror Ojala.
På den nybyggda Gottsundaskolan med 560 elever finns ett skolbibliotek. Däremot har skolan ingen egen bibliotekarie.
Rosendals skola hör till Uppsala kommuns största grundskolor med cirka 700 elever. Skolbiblioteket sköts av en behörig ämneslärare.
På Rosendals skola med runt 700 elever finns ett skolbibliotek men ingen utbildad bibliotekarie. Verksamheten sköts idag av en behörig ämneslärare, som har tid avsatt i sin tjänst för det ändamålet. Det fungerar bra, enligt rektor Henrik Ericson.
– Ambitionen är att utveckla skolbiblioteket och så småningom anställa en bibliotekarie. Men som jag förstått det så klarar vi de nya lagkraven redan i dag, säger han.
Även på Gottsundaskolan med 560 elever finns ett skolbibliotek men ingen egen bibliotekarie. Rektor Jonas Forsberg meddelar att verksamheten sköts av en anställd med tid avsatt för uppgiften. Det finns också en skolbiblioteksgrupp bestående av sex lärare.
– Vi har även ett mycket väl fungerande samarbete med Valsätraskolan som har en anställd skolbibliotekarie. Vårt skolbibliotek är och ska vara bemannat i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås, säger han.
Erik Ojala har förståelse för att inte ens stora skolor ligger i startgroparna för att rekrytera skolbibliotekarier. Innan skolorna satt ner foten för hur de avser att organisera verksamheten är det för tidigt att annonsera, anser han.
Regeringen ger extrapengar till skolorna, men de pengarna är inte öronmärkta för anställning av skolbibliotekarier. I stället höjs skolpengen generellt.
Syftet med lagskärpningen är att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.
Tycker du att Uppsala kommun ligger bra till i sina förberedelser med tanke på att lagen börjar gälla 1 juli?
– Jag kan förstå att det låter som om vi är sent ute, men jag vill hävda att vi har kommit långt. Det tar tid och man ska komma ihåg att inte ens Skolverket är klara med sitt stödmaterial ännu. Plus att utbildningsnämnden i Uppsala kommun inte har klubbat en skolbiblioteksplan ännu, säger Erik Ojala.
Organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i ett betänkande uttryckt skepsis mot idén om att det ska finnas ett skolbibliotek på varje skolenhet.
– Vi anser att frågan måste ses utifrån den lokala kontexten. Det ser väldigt olika ut i landet och risken är att det blir mindre utrymme för lokala lösningar vad gäller hur verksamheten ska organiseras, säger Stefan Melén, utredare på SKR.
Han ser också en utmaning med hur alla skolor ska klara kompetensförsörjningen, även om det inte måste vara en utbildad skolbibliotekarie som sköter skolbiblioteket. Det kan också vara en person med annan relevant akademisk examen.
– Samtidigt har vi sett en viss uppgång i år när det gäller platsannonser för skolbibliotekarier. Det tolkar vi som att många kommuner håller på att förbereda sig, säger Stefan Melén.
Den bilden delas inte av Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. I en intervju i Biblioteksbladet uttrycker han oro för att både kommunala skolor och friskolor är sent ute och att platsannonserna är oväntat få med tanke på att höstterminen snart är här.
I Arbetsförmedlingens platsbank fanns häromdagen 24 lediga tjänster som skolbibliotekarie