Det handlar om förvuxna tonĂ„ringar i 30-Ă„rsĂ„ldern. âVĂ€rldens vĂ€rsta mĂ€nniskaâ Ă€r Norges Oscarsbidrag, och visas nu pĂ„ Stockholms filmfestival.
ââJag ville göra en romantisk komedi som blandar humor och drama. MĂ„let var att hitta en blandning mellan melankoli och varm humor, sĂ€ger Joachim Trier nĂ€r TT trĂ€ffar honom pĂ„ filmfestivalen i Cannes.
Filmen handlar om fyra Är i Julies liv, en vanlig kvinna gestaltad av Renate Reinsve, som ocksÄ tilldelades skÄdespelarpriset vid Ärets Cannesfestival för rollen. Julie Àr nyss fyllda trettio och vet inte riktigt vad hon vill med livet.
ââHon har vuxit upp i en vĂ€ldigt privilegierad del av vĂ€rlden. ĂndĂ„ kĂ€nner hon att hon inte har lyckats. Gör det att hon Ă€r vĂ€rldens vĂ€rsta mĂ€nniska? Om man inte kan lyckas ens i Norge..., sĂ€ger Trier.
Trilogi om Oslo
Filmen Ă€r den tredje delen i Triers âOslo-trilogiâ, de tvĂ„ tidigare Ă€r âReprisâ och âOslo, 31 augustiâ. Exakt vad det Ă€r som binder samman filmerna, mer Ă€n att Anders Danielsen Lie medverkar i alla tre, har Trier lite svĂ„rt att förklara.
ââDet handlar bland annat om att följa stadens historia.
Ăven i âOslo, 31 augustiâ hade Renate Reinsve en liten roll. Trier trodde att hon efter det skulle gĂ„ en filmisk framtid till mötes, men det har mest handlat om teater för hennes del. SjĂ€lv ville han arbeta med Reinsve igen och skrev rollen som Julie för henne.
ââJag Ă€r sĂ„ glad att hon Ă€r med. Hon kan kombinera allvarligt drama med lĂ€ttsinne. Hon anvĂ€nder allt hon har, vi arbetade ihop i flera mĂ„nader innan vi filmade, vi talade, vi bearbetade karaktĂ€ren. Och hon pushade mig, hon fick mig att göra en sexscen sedd ut kvinnans synvinkel.
Ville göra musikal
Joachim Trier sÀger att han ett tag funderade pÄ att göra en musikal, men att han inte vet hur man fÄr personer att sjunga framför kameran. Dessa funderingar ledde ÀndÄ till en fantastisk scen dÀr Julie springer genom ett Oslo i vilket samtliga andra karaktÀrer har stannat upp i frusna positioner.
ââDet fanns en scen liknande den i âFira med Ferrisâ, som jag sĂ„g som barn. Den sĂ„g dokumentĂ€r ut, men det var fantasi. HĂ€r symboliserar scenen hur Julie tar en paus frĂ„n det verkliga livet â berĂ€ttat pĂ„ ett filmiskt sĂ€tt, sĂ€ger Trier och lĂ€gger till:
ââDet var inte billigt att göra den scenen, men vi var lyckosamma nog att ha en mĂ€ngd finansiĂ€rer. Jag har alltid final cut, det Ă€r mina idĂ©er som finns i den fĂ€rdiga filmen. Det Ă€r ett oerhört privilegium, och det Ă€r ingenting som ska tas som sjĂ€lvklart.