Poetiskt och dramatisk dokumentär

Björn G Stenberg ser en fascinerande dokumentär som berättar på ett annorlunda sätt.

Patricio Guzmán spårar Chiles ursprungsbefolkning i "Pärlemorknappen". Här syns delar av bergskedjan Anderna i västra Patagonien.

Patricio Guzmán spårar Chiles ursprungsbefolkning i "Pärlemorknappen". Här syns delar av bergskedjan Anderna i västra Patagonien.

Foto: Njutafilms

Filmrecension2016-06-03 06:00

Man kan berätta ett lands historia på många sätt. Patricio Guzmán gör det med en dokumentär, men på ett sätt så att det närmar sig spelfilmens, och inte minst liknar ett konstverk. Hans ”Pärlemorknappen” skulle kunna visas på konstutställningar likaväl.

Men nu har vi ju biografen, ett ställe så gott som något. Hans film ”Pärlemorknappen”

Dokumentär Patricio Guzmáns nya film handlar om Chile, ett land med en både uråldrig och en turbulent historia. Han låter både den säregna och fantastiska naturen få ”tal” likaväl som rösterna av Patagoniens ursprungsbefolkning, av de engelska sjömännen som utforskade och av politiska fångar.

Han blandar hisnande vackra bilder från naturen, som i Chile består av en enormt lång kustlinje, den största skärgården i världen och ett nästan utomjordiskt landskap med vulkaner, berg och glaciär. Det hade räckt långt så, det är fascinerande scenerier till suggestiv musik som nästan blir till en suggestiv meditation att ta del av. Han berättar med en röst som uppfordrar till lyssning trots sin lågmälda ton. Texten är stämningsfull, poetisk och blandar filosofiska resonemang med politisk och social indignation. ’

För det har begåtts många försyndelser i detta land. Från behandlingen av ursprungsbefolkningen över koloniseringens tidevarv och till den moderna historien av med sitt politiska förtryck, kantat av godtyckliga arresteringar, tortyr och avrättningar. Jag minns själv starkt när högern tog makten och störtade den laglige presidenten Allende i början av 70-talet, ett trauma som fortfarande sätter sina spår i landet.

Här skildras specifikt hur man dyker i havet utanför fängelseområdena och hittar alla dessa drygt meterlånga rälslängder som användes för att sänka avrättade politiska fångar. Det är med känslan av att se en skräckfilm, man bara väntar att de återuppstå och ta sin hämnd.

Patricio Guzmán lyckas på det visten att få till en känsla av drama och rädsla i in film, något som höjer den över en ”vanlig” dokumentär. Likaså hans blandning av dröjande åkningar över gamla porträtt, människor som för länge sedan försvunnit in i historien s mörker men som hade en historia när de levde. Han startar också sin egen berättelse om Chile med fyndet av två pärlemorknappar som hittas på havets botten. På så sätt kan han berätta den äventyrliga och sorgsna historien om Jemmy Button.

”Pärlemorknappen” är ett starkt vittnesmål om förbrytelser som begåtts i det förflutna och som inte ska upprepas. Fast vi vet ju hur det ser ut.

Film

Pärlemorknappen (El botón de nácar)

Regi: Patricio Guzmán

Fyrisbiografen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!