Plötsligt är Armenien i Migrationsverkets ögon inte längre en rättssäker väststat där konstnärer kan kritisera samhällets styrning utan risk för repressalier. Och den utvisningshotade konstnären Narek Aghajanyan, nybliven medlem i Uppsala konstnärsklubb, får status som flykting och uppehållstillstånd.
För Konstnärernas riksorganisation (KRO), Svenska konstkritikersamfundet (Aica), publicisten Arne Ruth och andra som kritiserats Migrationsverkets tidigare beslut har det länge framstått som utomordentligt märkligt att svenska myndigheter inte känt till att Armenien är en diktatur som systematiskt kränker yttrandefriheten och förföljer oliktänkande. Men kovändningen är förstås mycket välkommen.
Narek Aghajanyan har haft tur och träffat människor som kan göra sig hörda, och det är naturligtvis synd att glädjen och lättnaden över uppehållstillståndet solkas av tanken på dem som inte har samma inflytelserika bekantskapskrets.
Men just i dag är det kanske lämpligare att fokusera på de positiva följderna av beslutet. Vid sidan av de rent mänskliga för Aghajanyan och hans familj innebär Migrationsverkets nya hållning att bildkonstnärer kan betraktas som politiska flyktingar på samma villkor som författare och journalister – en självklarhet som nu förhoppningsvis är självklar också på Migrationsverket.