Hilma af Klints fem år i Uppsala ett okänt kapitel

Den mytomspunna konstnären Hilma af Klints liv innehöll många tvära kast. Att hon hyrde en lägenhet på Skolgatan i Uppsala under fem år hör till de mer okända kapitlen.
– Hilma af Klint levde ett kringflackande liv och flyttade många gånger, säger Ulf Wagner på Stiftelsen Hilma af Klints verk.

En lägenhet i det gröna huset på Skolgatan 17 i Uppsala var 1926–1931 Hilma af Klints hem.

En lägenhet i det gröna huset på Skolgatan 17 i Uppsala var 1926–1931 Hilma af Klints hem.

Foto: Göran Sterner

Konst2025-03-16 16:00

Den 5 november 1926 gick flyttlasset. Hilma af Klint och hennes partner Thomasine Anderson lämnade Munsö i Mälaren och flyttade in i en lägenhet på Skolgatan 17 i höjd med Katedralskolan. 

Bostaden blev deras hem i fem år, även om det är oklart hur mycket de faktiskt vistades i Uppsala. Paret var ofta på resande fot i Europa under den här perioden medan somrarna tillbringades på Munsö. 

Att bo året runt på ön i Mälaren var inte längre möjligt på grund av konstnärens reumatiska värk i händerna. Det blev helt enkelt för kallt i sjöstugan Furuheim på Munsö, skriver Julia Voss i sin biografi över Hilma af Klint (Albert Bonniers förlag).

Efter nästan fem år i Uppsala, den 14 september 1931, bröt Hilma af Klint och Thomasine Anderson upp och flyttade ännu en gång – till Helsingborg.

– Hilma af Klint flyttade väldigt många gånger under sitt liv. Men varför valet föll på Uppsala när hon blev tvungen att överge Munsö under vinterhalvåret känner jag inte till, säger Ulf Wagner.

Han jobbar åt stiftelsen som förvaltar Hilma af Klints efterlämnade verk. I arbetsuppgifterna ingår att förse forskare med arkivmaterial, bland annat anteckningsböcker som konstnären lämnade efter sig.

– De är daterade även om de inte är dagböcker i egentlig mening. Här finns anteckningar om hennes tankar och föreställningar, men inte så mycket om vardagliga händelser, säger Ulf Wagner.

undefined
Hilma af Klints konst började uppvärderas 40 år efter hennes död. Nu lockar utställningar världen över mängder av besökare.
undefined
Hilma af Klints bortgång resulterade i en kortfattad notis 1944. Därefter dröjer det till 1980-talet innan hennes namn nämns i tidningens spalter.
undefined
Tora Hallström spelade den unga Hilma af Klint i Lasse Hallströms film "Hilma" från 2022.

Under åren i Uppsala skapade Hilma af Klint ett hundratal akvareller och skisser, enligt Wagner. Om hon skapade dem hemma i lägenheten på Skolgatan eller hade en ateljé någon annanstans känner han inte till.

– Det verkar som om hon hade ett uppehåll 1928 och 1929. Från de åren har vi inga daterade verk i vår samling, däremot finns det en hel del från 1930–1931, berättar han.

Enligt Ulf Wagner har en minnesplatta vid porten till Skolgatan 17 diskuterats, men vid UNT:s besök härom dagen fanns inget synligt minnesmärke.

undefined
Moderna museet i Stockholm visade utställningen "Hilma af Klint – abstrakt pionjär" under 2013.
undefined
Moderna museets Hilma af Klint-utställning 2013 följdes tio år senare av ytterligare en stor utställning på samma museum.
Hilma af Klint 1862–1944

Inledde sin bana som porträtt- och landskapsmålare, men övergick till abstrakt måleri och räknas i dag som en modernistisk pionjär.

Hennes livsåskådning och konst var starkt påverkade av andliga inriktningar som spiritismen, rosenkreuzfilosofin, teosofin och framför allt antroposofin. 

Målade över 1 300 verk men visade sällan de abstrakta verk som i dag räknas som hennes mest intressanta.

De abstrakta tavlorna testamenterades till brorsonen Erik af Klint, som 1972 grundade Stiftelsen Hilma af Klints verk.

Något egentligt erkännande fick Hilma af Klint inte under sin livstid. Det dröjde till 1986 innan hon fick sitt genombrott genom en utställning i Los Angeles.

Härom veckan avslöjade Dagens Nyheter att det sedan flera år pågår en strid inom stiftelsens styrelse. Tvisten gäller huruvida Hilma af Klints konst ska vara tillgänglig för allmänheten eller inte.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!