Skiss på gestaltningsprojekt för bänkar i Skyttorp, gjord av Jennie Sundén och Åsa Norberg.
Riktlinjen är att 1 procent av Uppsala kommuns budget ska gå till den offentliga konsten. Det kan tyckas som en liten andel, men ändå får Anna Ehn, chef för offentlig konst i Uppsala kommun, ofta frågan om vad konsten kostar och om varför den behövs.
– När man frågar vad ett konstverk kostar, så kan man få redovisat en summa som är svår att ta hand om, om man inte vet vad den innehåller. Det är, förutom konstnärens arvode för den konstnärliga idén, även material, transport, montering, miljökontroller, och arbetstimmar för konstnären bland annat.
FN framhåller i artikel 27 om de mänskliga rättigheterna att ”Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.”
Uppsala kommun skriver på sin hemsida att det finns runt 9 000 verk i offentliga miljöer i Uppsala, på äldreboenden, förskolor, skolor, bibliotek, arbetsplatser och utomhus.
– Det är ett politiskt beslut att konst ska finnas för människor. Och när konsten är offentligt finansierad finns det en större möjlighet för invånarna själva att påverka den genom vår invånardialog.
I "Riktlinjer för arbetet med Uppsala kommuns offentliga konst" står det bland mycket annat att "Initiativ till konstprojekt för utomhusmiljöer kan komma från kulturförvaltningen, kulturnämnden, konstnärer, stadsbyggnadsförvaltningen eller allmänheten."
I höst finansierar Uppsala kommun ett konstverk om Dag Hammarskjöld utanför slottet, som planeras att invigas på FN-dagen.
Kommunen satsar också på konst i tunnlar och under sommaren har det kommit två nya konstverk vid Ulleråker, för att bevara områdets historia när det byggs nya bostäder.
– Konst innebär en kostnad precis som allt annat. Att en gata behöver plogas är en funktion som är enkel att ta till sig. Även om det inte är på min sida av gatan så kan jag förstå att det behövs. Även konst innebär att ta hänsyn till andra människors behov och upplevelser.
Hos kommunen finns det också satsningar på att öka den offentliga konsten i Skyttorp, Funbo, Ramsta och Björklinge, för att få fler att kunna ta del av offentlig konst.
Anna beskriver sitt arbete som en åtta.
– I den ena öglan finns juridiken, avtalen, politiska visioner, säkerhet och invånardialog. I den andra öglan finns konstnären och den konstnärliga integriteten. I skärningspunkten finns i det här fallet Uppsala kommun, som på armlängds avstånd ska väga öglorna mot varandra.
Hon tycker att offentlig konst erbjuder möjligheten att få vara nyfiken och tillhandahåller en dimension som inte finns i till exempel den nyplogade vägen.
– Man kan också vända på det och fråga: vad kostar det ett samhälle att inte ha konst och kultur? Jag tror att det skulle kosta i välmående och i den egna utvecklingen.
Veronica Brovall är konstnär och har varit verksam i Uppsala, bland annat genom det offentliga konstverket "Winners" utanför Hotel von Kraemer.
– Man kan se konst som en gåva eller ett tvång, men konst behövs i samhället. Den offentliga konsten gör att många konstnärer kan försörja sig eftersom Sveriges konstmarknad är så liten.
Hon tycker inte att kritik automatiskt är någonting dåligt.
– Alla måste inte gilla allt, det är viktigare att det finns en bredd, och diskussionen kan föra saker framåt.
Veronica Brovalls verk "Winners" utanför Hotel von Kraemer vid korsningen von Kraemers allé och Artillerigatan fördes upp 2014 och finansierades av det statligt ägda bolaget Akademiska hus.