Är svenskan ett snörikt sprĂ„k?

Har svenskan mÄnga ord för snö? Nja, sÀger experten. Men nog behöver vi kunna prata om snö i detalj, om inte annat sÄ i trafiken.

Johanna Åberg LundĂ©n

Johanna Åberg LundĂ©n

Foto: Staffan Claesson och TT Bild

Krönika2020-01-04 10:00
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

SprÄkspalten

Det sĂ€gs ofta att grönlĂ€ndska har mĂ„nga ord för snö –  för att det talas i ett snöigt omrĂ„de. Än svenskan dĂ„? Nog för att det kan vara si och sĂ„ med de vita jularna i Uppland, men visst borde svenskan kunna vara ett snörikt sprĂ„k?

–  BĂ„de ja och nej. Om vi bara rĂ€knar standardsvenskan sĂ„ Ă€r sprĂ„ket inte sĂ„ rikt pĂ„ snöord, men om vi rĂ€knar sprĂ„ket som helhet med alla dialekter, sĂ„ ja, sĂ€ger Annika Karlholm, fil dr och dialektolog pĂ„ Institutet för SprĂ„k och Folkminnen i Uppsala.

Hur mĂ„nga ord för snö som finns i svenskan Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga. Det beror ocksĂ„ pĂ„ hur man rĂ€knar. Svenskan fungerar ju sĂ„ att vi genom sammansĂ€ttningar skapar nya ord, pĂ„pekar Annika Karlholm. Vi kan ju lĂ€gga snö- framför en mĂ€ngd ord och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt bilda nya. Snöflinga, snögubbe. Eller efter, för kramsnö eller pudersnö.  Men sĂ„ finns förstĂ„s helt andra ord för snö, som "skare". Utöver detta har vi förstĂ„s olika sorters is och blandningen mellan snö och is: hagel.

Varför har vi dÄ behov av att sÀrskilja alla dessa typer av snö?

–  I Ă€ldre tider var det pĂ„ vintern man kunde transportera varor, eller resa. Och dĂ„ handlade det bland annat om hur lĂ€tt eller svĂ„rt det Ă€r att ta sig fram. Är det hĂ„rd skare eller inte skare? I VĂ€sterbotten, till exempel, finns ordet "fallbrotta", som Ă€r en svag skare som man sjunker igenom pĂ„ skidor, sĂ€ger Annika Karlholm.

OcksĂ„ i dag Ă€r snöorden relevanta nĂ€r vi pratar om resor. Är det moddstrĂ€ngar pĂ„ vĂ€gen, lössnö eller halkrisk pĂ„ grund av snöblandat regn? Hinner snöröjningen med nĂ€r det snöar lapphandskar hela kvĂ€llen? Skymmer plogvallarna sikten?

Men svenskan har inte bara ord som beskriver det vĂ€der som rĂ„der, utan ocksĂ„ det vĂ€der som sticker ut frĂ„n det normala. 

–  I delar av Sverige dĂ€r man vanligtvis har snörika vintrar dyker det upp ord för nĂ€r det inte Ă€r snö. I Ångermanland kallas till exempel en snöfattig vinter för "flenvinter". I SkĂ„ne, dĂ€remot, har de ett ord för de gĂ„nger det faktiskt Ă€r riktigt kallt, "bjĂ€lkavinter". 

Kommer det dĂ„ nĂ„gra nya ord för snö? Nja, vi verkar klara oss bra med de vi redan har. I medierna har man dock pĂ„ senare Ă„r kunnat se nysammansatta kraftord som "snösmocka" och "tökaos". 

Kanske handlar alla dessa ord egentligen bara om att vi Ă€lskar att prata om vĂ€der: 

– Vi har ju fyra tydliga Ă„rstider. Att beskriva vĂ€der var angelĂ€get i dĂ„tid och Ă€r lika angelĂ€get nu, sĂ€ger Annika Karlholm.