Kent spelade på borggården i Uppsala 2012.
Bandet som blivit soundtrack för svenskarnas känsloliv är tillbaka. Trettio år efter debutalbumet och nio år efter sitt storslagna avsked, återuppstår nu Kent för sex konserter på 3Arena med start på fredag.
Min relation till Kent inleddes när jag träffade sångaren Jocke Berg och basisten Martin Sköld i en källarlokal på Trädgårdsgatan. Det var där Studentradion höll till från starten 1984 till 1999 och det var där journalistbanan började för mig, liksom för så många andra.
Jag och min kompis Ulrica var programledare för musikprogrammet ”Högtryck” som direktsändes varje onsdag eftermiddag. Redan när Kents debutsingel ”När det blåser på månen” landade på redaktionen i början av 1995 hade vi fallit för den gitarrskramligt vemodiga låten med sin numera ikoniska melodikaslinga. När debutalbumet sedan släpptes i mars kom det med frågan om att intervjua bandet, samma dag som de skulle spela på Sten Sture & Co (dagens Birger Jarl). Indiepopälskare som vi var tackade vi givetvis ja.
Den 5 april 1995 kom Jocke Berg och Martin Sköld ner till radiostudion. Lågmälda, trevliga och liksom vi i 25-årsåldern. De hade ett par månader tidigare spelat på Kalmar nation och i UNT:s arkiv hittar jag från samma dag en kort recension av det ännu ganska okända indiebandets debutalbum. ”Kent har kvaliteter utöver den första kittlingen” skrev recensenten och upplyste läsarna om att bandet spelade i Uppsala samma kväll.
I dag är det nästan svårt att tänka sig hur stor Studentradion var under 80- och 90-talen. Helt driven av studenter erbjöd kanalen Uppsalaborna direktsändning på frekvensen 98,9 mellan 07–16 varje dag, med TT-nyheter varje heltimme och extrasändningar från nationerna på kvällar och helger. Tablån innehöll både samhällsmagasin, musikprogram och morgonstudios men allt var sammanfogat av musik, något som var ovanligt innan radiofrekvenserna släpptes fria 1993 och kanaler som NRJ, Mix Megapol och Rix FM klev in på scenen – och innan P3 blev en uttalad ungdomskanal.
I dag är det nästan svårt att tänka sig hur stor Studentradion en gång var.
Den musik som spelades på studentradiostationer runt om i Sverige fick stort genomslag och var därmed en viktig kanal för Sveriges musikbransch. Till källarlokalen på Trädgårdsgatan vallfärdade band, artister och producenter för att bli intervjuade.
Jag minns inte vad vi pratade om i intervjun med Jocke Berg och Martin Sköld, men jag minns att den ramades in av ”Det blåser på månen” och av vår dåvarande albumfavorit ”Som vatten”. Efteråt övertalade de oss att komma på konserten, ”vi sätter upp er på gästlistan”.
Några timmar senare på ett knappt halvfullt Sten Sture levererade Kent en proffsig men lite skränig konsert. Både Ulrica och jag uppskattade spelningen men tyckte att det var aningen pubertalt när någon i bandet krossade ett mickställ på scen under en av de sista låtarna. Vi bestämde oss för att inte ge oss tillkänna utan smög hem.
Globen belyst med datum för Kents återföreningskonserter.
Tusentals fans bildade ett begravningståg för Kent från Medborgarplatsen till dåvarande Tele2 Arena under Kents avskedsturné i december 2016.
Bara månader senare var Kent bandet alla pratade om och redan tre år senare förstod jag att jag nog redan gjort en av mitt livs mest unika intervjuer. Resten är som bekant historia.
Just nu pågår fullt med spekulationer om vilka låtar som kommer spelas när cirkus Kent drar igång. Kommer fokus ligga på tidiga eller sena karriären? På gitarr eller synt? Kommer setlisten vara en rättvis fördelning mellan de tolv albumen?
För egen del hoppas jag att ”Som vatten” ska få en plats och – med sin för Kent ovanligt popglada känsla – ta mig tillbaka till den där mörka källarlokalen på Trädgårdsgatan där alla ljusa drömmar om vuxenlivet började gro.