Äkta par strålar samman på scenen

Man kan lätt tro att det blir långtråkigt med två personer som sitter vid ett bord och läser ett helt livs kärleksbrev utan att en enda gång gå därifrån för att föra in lite dynamik i pjäsen.
Men dynamiken ligger på ett helt annat plan. Och det är svårare, bekräftar Birgitta Ulfsson, att spela ut de stora känslorna i en till synes statisk yttre situation.
Då krävs det mycket kunnande, erfarenhet och tillit mellan skådespelarna. Och en bra text.
Birgitta Ulfsson befinner sig i skrivande stund i Seinä Joki i mellersta Finland. Där ska hon föreläsa om Tove Jansson på finska och sjunga hennes sånger på svenska. Till Uppsala kommer hon först på söndag.
– Just nu ligger jag utsträckt på hotellsängen och memorerar mitt Tove Janssonprogram, säger hon i telefonen med den där satsmelodin som svenskar i Sverige förknippar med muminmamman, en roll hon gjorde i den första tv-serien om mumintrollen.

I Finland förknippas hon inte alls speciellt med muminmamman, men Tove Jansson var en kär vän och finns ständigt med i Birgitta Ulfssons föreläsningsprogram. För hennes goda texters skull.
Kärleksbrev är också en god text:
– Jag hade ingen aning om att den var så bra förrän jag läste den, säger Birgitta Ulfsson.
Kravet på god text är alltså uppfyllt. Det är också kravet på gott skådespeleri och tillit, säger hon, som nu spelar mot sin man, Iwar Wiklander, och tidigare i livet många gånger spelade mot sin dåvarande man, Lasse Pöysti.
– Det är tur att jag har så goda skådespelare som föremål för min kärlek, haha...
– Det är en trygghet för mig att spela mot min man. Men inte okomplicerat. Jag kan ju inte rymma iväg med mina tankar..
Kärleksbrev handlar om Melissa och Thommy. De har skrivit kärleksbrev till varandra sedan de var små. Också när de växte upp och gifte sig på var sitt håll. Och de fortsätter skriva ända tills...

Allt ska inte avslöjas. Bara att det handlar om starka känslor såväl i brevens berättelse som i de båda skådespelarnas gestaltning av texten.
Birgitta Ulfsson är 82 år, men ligger ingalunda på sofflocket även om hon påkar befinna sig på hotellslafen just under intervjun.
– Jag är ingen högmodig människa, men jag gör ingenting annat än det jag vill, säger hon.
Och det hon vill är till exempel att föreläsa runt om i Finland om olika författare, Tove Jansson till exempel. Och att nu spela Kärleksbrev med maken Iwar.
– Pjäsen liknar ingen annan. Det är ett helt år sedan vi spelade den på Lilla teatern i Helsingfors. Då överraskade Iwar mig varje föreställning med att vara så närvarande och drabbande. Hoppas det blir likadant nu!