För en yngre generation kan det vara svårt att förstå den enorma storhet som Hans Alfredson, inte minst med parhästen Tage Danielsson, hade från 60-talet och framåt.
Som Hasse å Tage kom de att definiera en humor som både hade träffsäkerhetens om lockar stora skratt och en inbyggd samhällskritik. Hans Alfredsons improvisationsförmåga i alla de otaliga ”Lindemän” han gjorde under årens lopp var genialisk. Som tur är så finns många av dem bevarade och utgivna, de flesta står sig fint. Trots den inte så lyckade filmen Vargens tid gjorde han flera andra som klarar tidens tand bra. Han kunde också konsten att vara allvarlig när han ville.
Nu släpps en något mindre box där man samlat hans fyra böcker Lagens långa näsa, Varför är det så ont om Q, Svea Hunds limerickar samt En ond man (som han också filmatiserade med bra resultat). Det är trevlig och tankeväckande litteratur i lätt intagen form för hängmattan, för badstranden, för daglig dos. . .
Så även om han säger sig ha förlorat den kreativa känslan finns det mycket att upptäcka, för första gången eller på nytt.