Julen är inte så röd som du tror. I varje fall har den inte alltid varit det. Länge vandrade det röda äpplet, den gröna misteln och den gråa verkligheten hand i hand i festligheten. Men någonstans på vägen gjorde en bjärt tomteröd nyans julsylta av grönt, grått, guld och andra färger med anspråk på att vara ”juliga”.
Den äldsta tradition som fortfarande tar plats i vårt moderna julfirande (möjligen med undantag för den hedniska dryckesorgien) är luciafirandet, som blev vanligt under 1700-talet. Redan då skred den ljusklädda in med en vit särk över kroppen. Och vitt är för övrigt också den liturgiska färg som dominerar de kyrkliga helgdagarna under julen. Det är bara på annandag jul som präster och kyrkor smyckas med röda attribut. Ändå tokdominerar eldens, blodets, andens och martyrernas färg hela december.
Den förmodat skyldiga är förstås tomten i egen hög person. Men inte heller för tomten har rött alltid varit det självklara valet.
Jultomten, precis som den pyntade julgranen som är så grön och grann, etablerades först under slutet av 1800-talet, och det tog ett tag innan han hittade sin definitiva stil. Den gamla gårdstomten, julgubbens kommersiellt mycket mindre framgångsrika kusin, har inte alls samma färgstarka framtoning.
I Sverige bygger Tomtens utseende i hög utsträckning på Jenny Nyströms illustrationer. Redan som 19-åring illustrerade hon Viktor Rydbergs Lille Viggs äfventyr på julafton, som utkom 1875, och under resten av sitt liv renodlade hon motivet. I Nyströms tolkning gick den givmilda figuren länge i en blandning av grönt, grått och rött. Inte ens skägget var för övrigt en självklarhet i gubbens tidigaste inkarnationer. Men ju senare bilden är, desto säkrare kan man vara på att åtminstone den dominerande luvan är röd.
Faktum är att vi inte riktigt vet varför julen så bergfast uppfattas som en högtid lika röd som en stuga i Falun och Maos lilla bok. Enligt en populär förklaring är det Coca Colas berömda tomte som ligger bakom den röda dominansen. Läskedryckskonspirationen brukar avfärdas som en modern myt, men Mats Nilsson, etnolog vid Göteborgs universitet och expert på jultraditioner, tror att den bär en hel del sanning.
- Det är en svår fråga, men själv gissar jag nog att det mest beror på att Sankt Nikolaus har en röd mantel. Han var ett helgon som levde på 300-talet och blev via lite krokiga svängar förebilden för den moderna jultomten som blev riktigt känd genom Coca Colas reklam på 1930-talet, säger han.
Sankt Nikolaus helgonförklarades bland annat för sitt givmilda kynne, och är bland annat känd för att ha räddat de tre döttrarna till en ruinerads fader från att tvingas in i prostitution genom att tre gånger ha kastat in guld genom deras fönster. Coca-Cola formgav inte sin tomte, utan populariserade en redan etablerad bild i rätt tid, nämligen i det 30-tal som skapade den moderna reklamen. Genomslaget blev som bekant globalt.
På toppen dricker vi dyrt rödvin och på botten T-röd, och förenas över klassgränser genom samma röda näsa. Vi rullar ut röda mattan när vi fjäskar. Inte ett rött öre har vi när betalkortet klickar. Vi syr ihop helheten med en röd tråd. Vi skyndar oss i rödaste rappet, men tar igen oss på röda dagar. Alltid rött alltid rätt, sjunger Thåström. Och eftersom moderaterna redan har lagt beslag på en klassiskt socialdemokratisk retorik är det nog bara en tidsfråga innan också det borgerliga blocket viftar med röda fanor.
Rött är helt enkelt signalfärgen som fungerar i alla sammanhang.