I det nutida Göteborg drabbas kriminella grupperingar samman. Det är en värld som består av ettor och nollor: nollor som vill vara ettor och ettor som inte förstår att de är nollor. SVT:s nya miniserie i två delar, ”Ettor & Nollor” har både hyllats och kritiserats sedan den första delen sändes förra söndagen. I kväll är det dags igen för serien som kallats ”stereotyp” och ”grabbig”.
Så är Johan Rencks serie stereotyp, grabbig, kanske förutsägbar rentav? Ja, ja och ja. Men den är också jäkligt bra. För de kriminella likväl som de polisiära grupperingarna är inte bara stereotypa och förutsägbara, de är mer än så. De är överdrivna, näst intill karikatyrartade (tänk ”Kill Bill” och ”Smokin’ aces”). Rollprestationer som de av Gustaf Skarsgård, Matias Varela, Jonathan Andersson och Liv Mjönes är en fröjd att se.
”Ettor & Nollor” översvämmas av våld, sex, misogyni och maskulinitetsroller uppskruvade på högsta volym. Men här finns också klasskamp och en rejäl dos svart humor som träffar rätt nästan varje gång. Stereotyper finns i alla svenska kriminalproduktioner. Skillnaden är att ”Ettor & Nollor” inte tar sig själv på lika stort allvar och har, istället för att polera bort en del av skiten, fullkomligt vältrat sig i den. Äntligen en serie som vågar släppa på präktigheten och ta ut svängarna ordentligt!