Åtta gånger har de träffats sen april. De har jobbat i lera och gjort keramik, sytt och broderat i textil och använd papper. Bland annat gjort ett önsketräd, inspirerat av konstnären Yoko Onos Wish Trees. Det är en slags mobil sammansatt av lappar där alla fått skriva en önskning om framtiden. "Jag vill gå i skolan", "Jag vill skaffa frisörsalong" och "Jag ha ett hus att bo i," lyder några av önskningarna.
– Vår målgrupp var asylsökande kvinnor och vi trodde att vi skulle jobba med dem när de väntade på att deras barn skulle komma från skolan. Men så blev det inte. Trots att många av barnen bott länge på förläggningen hade de inte fått börja skolan. Det är frustrerande, säger Moa Lönn.
Konstnärerna ville behålla sitt fokus på kvinnorna, tanken är att det som stärker kvinnorna också stärker barnen. Så för att stimulera barnen tog de även med sig annat material som de yngre kunde arbeta med.
Det var när Uppsalas kulturnämnd utlyste pengar till konstnärligt skapande med asylsökande som projektet, "Det händer" blev verklighet.
– Jag har ju vänner som är på Lesbos och hjälper till där, men har själv inte själv möjlighet att åka dit. Fast en sak har vi lärt oss och det är att det finns så mycket man kan göra här i Sverige. Bara att fika och prata kan göra stor skillnad, säger Moa Lönn, som fått nya vänner och känner sig berikad av deras glädje.
En flicka som de lärt känna ville från början studera i Stockholm men efter en utflykt i Botaniska vill hon nu studera i Uppsala. Konstnärerna kommer fortsätta med skapandet på förläggningen och drar snart igång ett konstkollo där.