Sedan förra året ger deras ensemble barnpjäsen Tornet i en skogsglänta nära vägen mellan Almunge och Knutby. Ett tolv meter högt trätorn dominerar på spelplatsen.
– Tanken var att starta en soft airgun-verksamhet här, men av olika anledningar så rann det ut i sanden, säger Anders Fernstedt, före detta bonde, som har ställt om sitt jordbruk till nya verksamheter.
Det var först när han visade det höga trätornet för sin då nyblivna särbo, skådespelaren AnneLee Vikner, som det annorlunda byggnadsverket fick ett användningsområde igen.
– Jag hade länge tänkt sätta upp en barnföreställning, men inte hittat någon bra lokal. När jag såg tornet i gropen förstod jag att det här var en perfekt plats, säger AnneLee Vikner.
Redan när besökarna kliver av sin buss börjar äventyret. Storken i pjäsen (John-Erik Leth) guidar barnen under en liten runda i skogen där lustiga figurer dyker upp. Och efter föreställningen bjuds alla på korv och saft.
Platsen är alltså bra för både den natur- och kulturupplevelse som ensemblen vill bjuda besökarna på.
– Redan samma kväll som jag hade sett tornet för första gången började vi att skriva ett manus, säger AnneLee Vikner.
Hennes och Anders Fernstedts manus är fantasifullt, samtidigt som det manar till eftertanke. Pjäsen, som regisserats av Johan Briggert, handlar om invandrarflickan Yersona som blir mobbad i skolan och rymmer. Hon råkar stöta ihop med den ledbrutne storken (John-Erik Leth) som väntar på att få komma upp i sitt bo i tornet. I samma torn sitter en prinsessa som har allt, men ändå är sur. Hon har låsts in i tornet av sin hårt arbetande pappa kungen (Daniel Cramér). Tillsammans med kungens narr (Jurgen Andersson) försöker de att få ut prinsessan.
Ordväxlingarna och spännande moment i föreställningen griper tag i de fyra- till sexåringar som tittar denna första dag.
I början är huvudpersonen flickan Yersona (AnneLee Vikner) lite ledsen och arg: ”de säger att jag inte har någon stil ... ”
Sedan upptäcker hon prinsessan (Ulrika Forsberg) som hon först imponeras av eftersom hon har så fina klänningar. Sedan kommer flickan till insikt om att även prinsessan har problem och kläcker repliken ”Hon som är så rik och snygg, inte ens hon är trygg”.
I år stöds tornetgruppen ekonomiskt av Helge Ax:son Johnsons stiftelse, kulturnämnden i Uppsala, Jordbruksverket, NBV i Uppsala län och Skandia. Liksom förra året ger man i år både flera skolföreställningar och två föreställningar för allmänheten. De sistnämnda spelas 29 och 30 maj.
– Förra året blev det ”fullsatt” under de öppna föreställningarna. Det kom runt 200 personer, vilket vi inte hade väntat oss, men förstås var jättekul, säger AnneLee Vikner.