Du känner nog igen dem. Tord, Kjell, Birgitta och Renata. Eller så liknar de några du känner. Till föreställningar och tv-serier som "Dockhumor på Scala", “Operation Klotty” och "Kjell" har Björn Carlberg skapat en samling frispråkiga folkhemsoriginal som det är i stort sett omöjligt att känna något annat än kärlek för.
Den senaste showen heter "Peptalk. Den hade premiär på Stadsteatern i Stockholm och spelas i Uppsala onsdag 26 mars på ett utsålt UKK, där "Peptalk" nu fått ett extradatum 10 oktober.
– Förut har jag bara varit i Uppsala för att hämta hem min syster när hon varit full på valborg. Sedan minns jag en Pelle Svanslös-vandring när jag var liten. Och så var jag med i ett band (Pluxus, reds anm) som spelade ibland på Uppsalanationer, säger Björn Carlberg som när Uppsalaminnena väller upp även har dimmiga hågkomster av svunna reggaefestivaler.
Intervjun sker på länk. UNT har blivit utlovade en videointervju med Tord – den diffuse kulturarbetaren som blivit Björns kanske mest populära figur – men först några ord med dockmästaren själv, som på scen är enda skådis av kött och blod.
Hur många karaktärer gör du?
– Jag tror att det är sju stycken, där Tord är något sorts ankare i föreställningen.
Blir du förvirrad?
– Nej, inte nu längre. Jag är van. Man har väl störd hjärna. Jag lever med de här karaktärerna hela tiden.
Vad inspirerar dig när du hittar på dem?
– Det jag själv tycker att det är kul. Så fort jag skrattar åt mig själv blir jag inspirerad. Man blir förvånad, "fan, det där var ju roligt". Jag är glad över att jag fortfarande kan komma på roliga saker. Sedan har jag förstås yttre referenser som Monty Python och Killinggänget. Och personer ur vardagen. Det är mycket tjuvlyssning.
Har du någon favorit bland dina dockor?
– Just nu tycker jag att Tord är rolig. Han en sorts superversion av mig själv. Han är så som jag skulle vilja vara. Han känner aldrig tvekan. Det skulle vara skönt att ha samma självsäkerhet som Tord har. Han bygger väl egentligen på alla äldre män jag har träffat.
Björn brinner också för den riviga och rökiga Birgitta – en tillspetsad version av hans egen mormor.
– Min mormor satt mycket hemma och rökte kopiösa mängder gula Blend och spelade på hästar.
Lever hon?
– Nej, mormor fick aldrig uppleva Birgitta. Hon rökte lite för mycket för att bli så gammal. Den skånska överklassen är en annan inspiration. När jag gjorde Operation Klotty var jag mycket i Skåne. Överklassen i Skåne är lite mer brittisk. De kör Jaguarer och har nästan rävjakter. När man körde på landsbygden i Skåne och hamnar vid något slott och de har nitiska trädgårdar. Det är ju så ... roligt med hela den världen. Det är ett sånt jävla arbete att hålla uppe den nivån de har sina slott och gårdar, säger Björn Carlberg som skapat sin docka Renata efter skånsk överklassmodell.
Kan du se någon röd tråd mellan Renata, Tord och resten av gänget?
– Det är väl att alla egentligen inte är så lyckade. Jag tror att det är därför folk gillar dem. De har så uppenbara svagheter och de är inte så himla framgångsrika. Och det är väldigt skönt att titta på folk som inte är vinnare i livet, tänker jag.